Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSka fler högskolor bli stiftelser?

Ska fler högskolor bli stiftelser?

Foto: Patrik Svedberg. Högskolan i Jönköping är tillsammans med Chalmers en av två högskolor som vet vad det innebär att vara stiftelser sedan 20 år.


Regeringen föreslår att statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till stiftelser. Remisstiden går ut i november. Men Högskolan i Jönköping och Chalmers har redan nästan 20 års erfarenhet av stiftelseformen. Vad säger de?

— Jag tror att flera forskningstunga lärosäten kommer att lockas av friheten, säger Anita Hansbo, rektor vid Högskolan i Jönköping.

Universitet och högskolor är idag globala aktörer och i den hårda konkurrensen krävs ”snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten”. Det är regeringens motivering till förslaget som exemplifieras med att det idag är svårt för statliga högskolor att bedriva verksamhet utomlands. Bland de svenska högskolor som tidigare uttryckt en önskan om större självständighet finns bland andra KTH, Linköpings Universitet och Mittuniversitetet. Ett av skälen har enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson varit en önskan om att enklare kunna ingå i större projekt med utländska högskolor.

Men hur ser då den där friheten ut som Anita Hansbo talar om? Jo, hon och Jörgen Sjögren, strategisk verksamhetschef på Chalmers, är tämligen överens om att den mest centrala skillnaden mellan stiftelse och statlig högskola är att de som stiftelse är en egen juridisk person.

— Det innebär att vi kan köpa, äga och förvalta egendom, exempelvis fastigheter och bolag. En statlig högskola måste ha statens godkännande för att äga men vi lyder under aktiebolagslagen och inte förvaltningslagen, säger Jörgen Sjögren.
Konsekvensen av den friheten är att högskolan kan bilda dotterbolag där man exempelvis kan förlägga forskning som man av konkurrensskäl vill skydda för insyn.
Högskolan kan förvalta pengar från riskkapitalister i dotterbolag. Man kan som stiftelse också självständigt ingå avtal med exempelvis utländska lärosäten och överhuvudtaget framstå som en självständig part i förhållande till andra.

Konkreta exempel från Högskolan i Jönköping är Högskolefastigheter i Jönköping AB som är ett fastighetsbolag där högskolan är minoritetsägare, liksom de är i investmentbolaget Jönköping Business Development. Även på Chalmers finns numera ett antal bolag varav två är Chalmers Professional Education och Chalmers Invest.

— Vi har även bildat Active Safety Test Area AM som idag samägs med SP och vi är delägare i Lindholmen Scinece Park, berättar Jörgen Sjögren.
En annan tydlig skillnad jämfört med den statliga högskolan är att stiftelser inte är knutna till Överklagandemyndigheten för högskolan. Om du som sökande till en tjänst exempelvis har synpunkter på hur tillsättningen gått till eller vill överklaga är det i Chalmers fall den egna styrelsen som är sista instans.

— Kanske att det gjort oss lite snabbare. Vi behöver inte rätta oss efter handläggningstider och eventuella överklaganden. Men studenterna har även idag långt gångna möjligheten att visa missnöje, säger Jörgen.
Just förenklingen av anställningsförfarande ser Anita Hansbo som en av de viktigaste olikheterna.
— Den innebär att vi kan direktrekrytera lärare. Vi kan ha ett mycket snabbare förfarande. Finns det en person som vi vill ha kan vi anställa honom eller henne. Vi följer fortfarande den akademiska traditionen och kvalitetssäkringen men vi kan utforma vår egen process. Tidigare var det hårt reglerat, säger hon.

Den tredje skillnaden gäller ekonomi. En stiftelse har större frihet att styra över det eventuella överskott som kan skapas under ett år. Högskolan kan investera dem i verksamheten eller lägga på hög för att rusta sig för sämre år. Staten kan inte bestämma vart pengarna ska gå.
— Men med den friheten följer också ett ansvar. Det är bara vi som har ansvar för att pengarna verkligen räcker, att vi budgeterat rätt och kan erbjuda den utbildning vi sagt oss ha, säger Jörgen.

Enligt regeringens förslag kommer en högskolestiftelse fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten på att säkerställa att det statliga medlen används effektivt ”och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar”.

År 2010 genomfördes autonomireformen i Sverige, som syftade till att underlätta byråkratin och öka högskolornas självständighet. Den påverkade dock mest högskolornas inre styrning och gör att det till exempel inte längre krävs någon fakultetsnämnd. Men avgörande skillnaden är, enligt Jörgen Sjögren och Anita Hansbo, ifall högskolan är ett enskilt juridiskt objekt eller ej. Först då får skolan ta ansvar fullt ut för sin verksamhet och även åtnjuta friheten.

För den enskilde läraren är skillnaden liten mellan att vara anställd på en statlig högskola jämfört med en stiftelse. Både Chalmers och Högskolan i Jönköping är anslutna till Arbetsgivarverket. Vad gäller öppenhet lyder både Chalmers AB och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, liksom Högskolan i Jönköping, under offentlighetsprincip och sekretesslagstiftning. I remissen till den pågående utredningen står att högskolestiftelserna ska vara transparenta, också de bolag som stiftelsen kan bilda för att bedriva högskoleverksamhet.

Vad finns det för nackdel med att vara stiftelse?
— Det enda jag kan komma på är väl att om staten får en ny utvecklingsidé, något grepp de vill pröva, då ligger kanske de egna högskolorna närmare till hands och att vi därigenom går miste om de jobben, säger Jörgen Sjögren.
Anita Hansbo är inne på samma spår. Att de två stiftelserna är så få att de riskerar att glömmas bort eller uteslutas genom slentrianmässiga formuleringar som ”statlig högskoleutbildning”.
— Men på det stora hela är nackdelarna med att vara stiftelse få och fördelarna många.
Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...