Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & Miljö"Jag ville inte titta på stora lösningar"

”Jag ville inte titta på stora lösningar”

POLHEMSPRISET. Den soldrivna vattenrenare som Polhemsprisnominerade Petra Wadström har tagit fram har på bara några år spritts till tjugo länder.

”Innovationen bidrar till att lösa ett stort globalt problem, bristen på rent vatten. Genom att använda den rikligt förekommande solenergin sparas andra knappa resurser såsom ved och kvinnors hårda arbete”, lyder nomineringen av Petra Wadström till årets Polhemspris.

Det var för 16 år sedan som allting började. Petra Wadström befann sig då i Australien och slogs av en tanke: Borde det inte gå att göra mer av solenergi? Samtidigt fanns vetskapen om att det finns så mycket orent vatten, något hon själv hade sett under en vistelse i Indonesien.

Petra Wadström hade formulerat ett problem som hon ville lösa. Att det fanns sätt att värma vatten med hjälp av solen och en svart yta var redan känt, liksom metoder för att filtrera vatten. Det viktiga var att komma på hur vatten kan renas där det inte finns elektricitet. Det skulle vara ett alternativ till kokning och ett verktyg för framför allt familjer.

Petra Wadstrom
Petra Wadström är nominerad till Polhemspriset. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

– Jag ville att det skulle vara en storlek som går att använda i en familj för att ge den varmt och rent vatten. Jag ville inte titta på stora lösningar, utan på små hushållsnära lösningar nära källan, berättar Petra Wadström.

Petra Wadström undersökte mer eller mindre smutsigt vatten från olika källor och på vilken effekt olika mycket UV-ljus kunde ha för vattenrening. Det blev försök på både över 3 000 meters höjd och på havsnivå, liksom i laboratorium. Slutsatsen var att både värme och UV-ljus, det som kan döda mikroorganismer, behövs för att få rent vatten.

Tillverkningen av den bärbara vattenrenaren kom i gång ordentligt 2011. I dag används den av 80 000 personer i tjugo länder, enligt Petra Wadström.

På mellan två till sex timmar kan Solvatten ge 11 liter rent vatten. Det gör det möjligt att få renare mat, men vattenrenaren kan även bidra till bättre hygien och hälsa. Rent vatten minskar risken för diarrésjukdomar och infektioner, vilket i sin tur kan minska kostnaderna för vård. Rent vatten kan också spara kvinnans tid. Det är nästan det största med Solvatten, tycker Petra Wadström.

– Det kan bidra till att fler lyfter sig ur fattigdom. Vi har sett många intressanta möjligheter till småföretagande. Till exempel hårfrisörskor kan använda sig av det varma vattnet direkt för sina kunder och slipper betala för uppvärmningen, berättar hon.

För företaget Solvatten, som vill nå ut till så många som möjligt, är ekonomin en utmaning. I de fattigaste områdena, där produkten har varit svårast att nå ut, kan familjer få en Solvatten gratis. På andra håll kan den kosta motsvarande 150 kronor. Det finns även en avbetalningsmodell på vissa håll.

– För att vara ute på en marknad och människor ska kunna köpa en produkt krävs en investering. Solvatten kostar ungefär 700 kronor från fabriken. Eftersom det är fattiga personer som ska ha Solvatten är det svårt.

Klortabletter för att rena vatten kostar mindre på kort sikt och är därför populärt i dag. Petra Wadström ser dock sin produkt som den billigaste och mest hållbara lösningen för vattenrening långsiktigt eftersom en Solvatten ska hålla i 7–10 år.

– Vi hoppas att nomineringen till Polhemspriset, annan uppmärksamhet och kunskap om Solvatten ska ge den större genomslagskraft i världen, säger Petra Wadström.

Så funkar Solvatten:

Läs intervjuer med övriga nominerade till årets Polhemspris:

Solgun Drevik: ”Jag är stolt som en tupp”

Jürgen Häfner och Lars Liljestrand: ”Vi trampar vidare i hans spår”

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. Detta är en genialisk uppfinning i all sin enkelhet. Hoppas verkligen att man hittar finansiärer för att nå ut i bred skala!

Lämna ett svar till Alexander Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.