Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & Miljö"Jag ville inte titta på stora lösningar"

”Jag ville inte titta på stora lösningar”

POLHEMSPRISET. Den soldrivna vattenrenare som Polhemsprisnominerade Petra Wadström har tagit fram har på bara några år spritts till tjugo länder.

”Innovationen bidrar till att lösa ett stort globalt problem, bristen på rent vatten. Genom att använda den rikligt förekommande solenergin sparas andra knappa resurser såsom ved och kvinnors hårda arbete”, lyder nomineringen av Petra Wadström till årets Polhemspris.

Det var för 16 år sedan som allting började. Petra Wadström befann sig då i Australien och slogs av en tanke: Borde det inte gå att göra mer av solenergi? Samtidigt fanns vetskapen om att det finns så mycket orent vatten, något hon själv hade sett under en vistelse i Indonesien.

Petra Wadström hade formulerat ett problem som hon ville lösa. Att det fanns sätt att värma vatten med hjälp av solen och en svart yta var redan känt, liksom metoder för att filtrera vatten. Det viktiga var att komma på hur vatten kan renas där det inte finns elektricitet. Det skulle vara ett alternativ till kokning och ett verktyg för framför allt familjer.

Petra Wadstrom
Petra Wadström är nominerad till Polhemspriset. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

– Jag ville att det skulle vara en storlek som går att använda i en familj för att ge den varmt och rent vatten. Jag ville inte titta på stora lösningar, utan på små hushållsnära lösningar nära källan, berättar Petra Wadström.

Petra Wadström undersökte mer eller mindre smutsigt vatten från olika källor och på vilken effekt olika mycket UV-ljus kunde ha för vattenrening. Det blev försök på både över 3 000 meters höjd och på havsnivå, liksom i laboratorium. Slutsatsen var att både värme och UV-ljus, det som kan döda mikroorganismer, behövs för att få rent vatten.

Tillverkningen av den bärbara vattenrenaren kom i gång ordentligt 2011. I dag används den av 80 000 personer i tjugo länder, enligt Petra Wadström.

På mellan två till sex timmar kan Solvatten ge 11 liter rent vatten. Det gör det möjligt att få renare mat, men vattenrenaren kan även bidra till bättre hygien och hälsa. Rent vatten minskar risken för diarrésjukdomar och infektioner, vilket i sin tur kan minska kostnaderna för vård. Rent vatten kan också spara kvinnans tid. Det är nästan det största med Solvatten, tycker Petra Wadström.

– Det kan bidra till att fler lyfter sig ur fattigdom. Vi har sett många intressanta möjligheter till småföretagande. Till exempel hårfrisörskor kan använda sig av det varma vattnet direkt för sina kunder och slipper betala för uppvärmningen, berättar hon.

För företaget Solvatten, som vill nå ut till så många som möjligt, är ekonomin en utmaning. I de fattigaste områdena, där produkten har varit svårast att nå ut, kan familjer få en Solvatten gratis. På andra håll kan den kosta motsvarande 150 kronor. Det finns även en avbetalningsmodell på vissa håll.

– För att vara ute på en marknad och människor ska kunna köpa en produkt krävs en investering. Solvatten kostar ungefär 700 kronor från fabriken. Eftersom det är fattiga personer som ska ha Solvatten är det svårt.

Klortabletter för att rena vatten kostar mindre på kort sikt och är därför populärt i dag. Petra Wadström ser dock sin produkt som den billigaste och mest hållbara lösningen för vattenrening långsiktigt eftersom en Solvatten ska hålla i 7–10 år.

– Vi hoppas att nomineringen till Polhemspriset, annan uppmärksamhet och kunskap om Solvatten ska ge den större genomslagskraft i världen, säger Petra Wadström.

Så funkar Solvatten:

Läs intervjuer med övriga nominerade till årets Polhemspris:

Solgun Drevik: ”Jag är stolt som en tupp”

Jürgen Häfner och Lars Liljestrand: ”Vi trampar vidare i hans spår”

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. Detta är en genialisk uppfinning i all sin enkelhet. Hoppas verkligen att man hittar finansiärer för att nå ut i bred skala!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Katarina Wåhlin Alm, Jenny Gibson, Marianne Erlandson och Hans Näslund

Så mycket tjänar 213 kommunala teknik- och samhällsbyggnadschefer

0
Snittlönen för förvaltningschefer inom teknik och samhällsbyggnad i kommunerna ligger i nivå med jämförbara tjänster i privat sektor. Det visar en genomgång.
Rasmus Ågren

Elektronikingenjörens dagbok från Ikea – jobbar med de uppkopplade produkterna

0
Ikea säljer inte bara möbler och servetter. I Malmö utvecklar företaget elektronik – bland annat till lampor och högtalare. Här berättar ingenjören Rasmus Ågrens om en vecka på jobbet.
Fasader i Globenpområdet

Så tjänar ingenjörer i 19 branscher

0
Snittlönen för ingenjörer i privat sektor är högst i fastighetsbranschen. It-konsulter hamnar i den nedre delen av listan. Men om man rensar för ålder och chefsbefattningar blir bilden en annan.

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

1
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

1
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

2
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Så höjer du en låg ingångslön

0
Fick du inte den ingångslön som du hade hoppats på? Nytt år och äntligen dags för ditt första lönesamtal. Sveriges Ingenjörer ger tips på hur du förbereder dig för att kunna lyfta en låg ingångslön.