”Vi trampar vidare i hans spår”

POLHEMSPRISET. Stora utbyggnader av förnyelsebar energi kan bli möjligt med den brytare som Jürgen Häfner och Lars Liljestrand har tagit fram.

POLHEMSPRISET. Stora utbyggnader av förnyelsebar energi kan bli möjligt med den brytare som Jürgen Häfner och Lars Liljestrand har tagit fram.

Jürgen Häfner. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

Jürgen Häfner. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

På några millisekunder kan brytaren hindra flera hundra kilovolt likspänning. Brytaren som Jürgen Häfner, utvecklingschef vid enheten för högspänd likström på ABB i Ludvika, och forskaren Lars Liljestrand på ABB i Västerås, har tagit fram ska göra det möjligt att bygga stora nät av högspänd likström.

Fördelarna med likströmstekniken jämfört med växelström är flera. Den går snabbare och tappar mindre kraft på långa sträckor samt går att överföra med hjälp av kablar som grävs ned, i stället för fullt synliga vajrar som går kors och tvärs ovanför marken. Kruxet har varit att ett fel kunde slå ut hela nätverket. Brytaren stänger av strömmen lokalt där felet har uppstått.

Lars Liljestrand. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

Lars Liljestrand. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

Enligt nomineringstexten till Polhemspriset ökar brytaren potentialen ”för småskalig energiproduktion och förnyelsebar energi”. På ett mer effektivt och billigare sätt ska den kunna bidra till att föra till exempel solenergi från Sahara eller vindkraft från havet till städer långt därifrån, enligt de nominerade.

Att Jürgen Häfners enhet åter igen uppmärksammas av kommittéen bakom Polhemspriset är som att vinna på ett lotteri, tycker han. Den tidigare utvecklingschefen Gunnar Asplund i Ludvika vann nämligen Polhemspriset 1999 för sitt utvecklingsarbete inom HVDC Light, som innebar att likströmsöverföring kunde börja användas även vid låga effekter och över korta avstånd.

– Tänk att vi som befinner oss mitt i skogen i lilla Ludvika hela tiden ligger i framkanten av utvecklingen, säger Jürgen Häfner.

Lars Liljestrand lyfter fram Christopher Polhem som en föregångare. Han som med hjälp av vattenhjul vid ett vattenfall och en stånggång kunde driva vattenpumpar i gruvor.

– Det är i princip samma problem som vi löser, det vill säga föra över energi från en källa till förbrukare, fast vi använder ett elektroniskt transmissionssystem. Jag tror säkert att Christopher Polhem skulle vara rätt nyfiken på att se vår lösning. Vi trampar vidare i hans spår, säger Lars Liljestrand.

Hur snart brytaren kan börja användas i större skala hänger på kunden, berättar utvecklingschefen Jürgen Häfner. Det finns redan HVDC-länkar där tekniken kan användas.

Läs intervjuer med övriga nominerade till årets Polhemspris:

Solgun Drevik: ”Jag är stolt som en tupp”

Petra Wadström: ”Jag ville inte titta på stora lösningar”

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar