Löser vattenläckage med hjälp av AI

Foto: Lo Birgersson, Visuell Kommunikation

Att lyssna efter läckage är en metod för att identifiera brister i vattenledningar. Nu tar Göteborg Stad även hjälp av AI för att hitta de områden där riskerna med ett läckage är störst.

Göteborg har ett vattenledningsnät som är 1 800 kilometer långt, de äldsta ledningarna är från 1870-talet. Precis som i många andra städer är behovet av underhåll stort. Enligt beräkningar läcker det ut motsvarande 178 000 fyllda badkar varje dag i Göteborg – det är lika mycket som två badkar i sekunden.

Nu tar Kretslopp och vatten inom Göteborg Stad hjälp av AI för att lösa problemet.

– Vi har haft ett långt och uthålligt arbete med att leta och identifiera läckage i många år. AI-modellen hjälper oss att prioritera de ledningar som är mest kritiska, berättar Roger Andersson, enhetschef för ledningsnät vattendrift för Kretslopp och vatten.

Kombinerar sannolikhet med konsekvens

AI-modellen bygger på ett verktyg som Svenskt Vatten tagit fram. Modellen bedömer sannolikheten för läckage utifrån en mängd parametrar som jordmån, ålder, längd och dimension på ledningen samt statistik kring tidigare rörbrott och läckage. 

Roger Andersson, enhetschef för ledningsnät vattendrift för Kretslopp och vatten, vid en gammal vattenledning gjord i trä. Foto: Johan Flanke

Det Kretslopp och vatten gjort är att de kombinerat AI-modellen med en konsekvensanalys. Hur stora blir konsekvenserna av ett vattenläckage inom de olika avstängningsområdena? Områden där det finns sjukhus, äldreboenden och skolor är exempel där konsekvenserna skulle bli stora om det blev problem med vattenförsörjningen.

– Vi har förädlat den modell som Svenskt Vatten hade genom att kombinera sannolikhetsanalysen med en konsekvensanalys. Det ger oss ett unikt verktyg där vi inte bara ser var det finns störst risk för ett brott, utan även vilka rörbrott som får störst konsekvenser för samhället, förklarar Roger Andersson. 

1 000 röda områden

Ett område som har hög sannolikhet för läckage och samtidigt hög konsekvens för samhället markeras med rött på kartan. I Göteborg finns det totalt 15 000 avstängningsområden. Av dem är 1 000 röda.

– Analysen visar att vi har ett stort insatsbehov i nätet men den ger oss också verktyg för att kunna prioritera insatserna där de ger störst utväxling. Det gör att vi kan jobba smartare med underhållet, förklarar Roger Andersson. 

Roger Andersson förklarar att AI-verktyget ger nya möjligheter att planera och jobba mer strategiskt med underhållet. Förutom att byta ut föråldrade ledningar kan man även se till att det finns redundans i de områden som är rödmarkerade. Dessutom kan man installera fler ventiler och på så vis göra stora avstängningsområden mindre. 

Minskning motsvarar 47 000 badkar

Förutom AI använder man en hel del andra verktyg för att hitta och undvika vattenläckor. De använder exempelvis instrument som lyssnar efter vattenläckor som ljuder på ett speciellt sätt i gjutjärnsledningar. Dessutom använder de sig av flödesmätare som är placerade i högtryckszoner som gör att de tidigt kan upptäcka en onormal förbrukning.

Kretslopp och vatten installerar en ny vattenledning. Foto: Lo Birgersson

Många av de insatser man gjort de senaste åren har också gett effekt. Cirka 20 procent av allt dricksvatten har tidigare läckt ut ur vattenledningarna på sin väg till konsumenten. I fjol minskade denna andel till 15 procent.

I badkar räknat innebär det att man lyckats minska spillet med 47 000 fyllda badkar per dygn. 

Viktigt verktyg för framtiden

Roger Andersson tror att AI-modellen blir ett värdefullt verktyg i det strategiska arbetet med att förnya vattenledningsnätet.

– Det har tagit ett år att få fram AI-modellen och det var i slutet av förra året som den blev klar för lansering. Genom att fortsätta mata in information om läckage och rörbrott kommer den att bli ännu bättre framöver, säger Roger Andersson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Hur reser vi på semester 2050?

Hur reser vi på semester 2050?

Vätgasdrivet flyg eller lättbokat tåg? Elflyg eller utflykt med elbilen? Ingenjören bad fyra ingenjörer och forskare framtidsspana om hur de tror att vi åker på semester år 2050.
Fler artiklar