Många utbildningar brister i kvalitet

Foto: Casper Hedberg. Studenterna är de riktiga förlorarna om deras utbildningar inte bedöms hålla måttet. Bilden är från Mittuniversitetets campus Härnösand.

Var fjärde högskoleingenjörsutbildning håller inte måttet, enligt en utvärdering av 364 teknik- och ingenjörsutbildningar.

Var fjärde högskoleingenjörsutbildning håller inte måttet, enligt en utvärdering av 364 teknik- och ingenjörsutbildningar.

När totalt 364 teknik- och ingenjörsutbildningar vid 24 universitet och högskolor utvärderas av Universitetskanslersämbetet får 108 omdömet ”bristande kvalitet”. Totalt 50 utbildningar får omdömet ”mycket hög kvalitet”.

– Flera av utbildningarna som har fått ”bristande kvalitet” har fallit på den vetenskapliga aspekten. Det är betydligt fler av utbildningarna som ger en generell examen som brister än de som ger en yrkesexamen. Civilingenjörsutbildningarna står sig väldigt bra. Högskoleingenjörsutbildningarna mindre bra, berättar Joakim Palestro, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Av 94 granskade civilingenjörsutbildningar får var fjärde omdömet ”mycket hög kvalitet”, men sämre blev omdömena för landets högskoleingenjörsutbildningar. Bara sju av 94 utvärderade högskoleingenjörsutbildningar får omdömet ”mycket hög kvalitet” och 25 bedöms vara bristande. Enligt Joakim Palestro hade antagligen färre utbildningar fått omdömet ”bristande kvalitet” om dubbelexamina inte var så vanligt.

– Vid många lärosäten kan du få både en högskoleingenjörsexamen och en kandidatexamen om du skriver en uppsats på högskoleingenjörsprogrammet. Men en kandidatexamen har högre krav än en högskoleingenjörsexamen. Det kan vara så att ett lärosäte inte har gjort en bedömning av om ett examensarbete håller måttet för både en högskoleingenjörsexamen och för en kandidatexamen, säger han.

På Sveriges Ingenjörer ser man med oro på resultatet av utvärderingarna.

– Man sätter ungdomarna i klistret, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer har tidigare instämt i den kritik som har riktats mot sättet att utvärdera landets utbildningar, eftersom det har ansetts för ensidigt fokusera på studenternas resultat i form av examensarbeten. Förbundet anser att bristerna är störst i bedömningen av yrkesmässighet och att denna del är minst lika viktigt som en granskning av examensarbetena. Förbundet har nu formulerat två punkter för komplettering av utvärderingarna:

• Lärosätets samverkan med det näringsliv för vilken utbildningen är avsedd måste granskas.
• Lärosätet ska också kunna visa att och på vilket sätt alumner följs upp, och redogöra för hur deras erfarenheter tas tillvara för den ständiga utvecklingen av utbildningarna.

Förbundet vill också att det blir ordning och reda i de olika sorters examina som finns på lärosätena, så att skillnaderna ”respekteras och tydliggörs”. I dag presenteras till exempel generella examina inom teknik som likvärdiga alternativ till ingenjörsutbildningarna, vilket har skapat en oklarhet.

På Högskolan i Halmstad fick 13 utbildningar i ingenjörs- och teknikvetenskap omdömet ”bristande kvalitet”, den högsta siffran bland de granskade utbildningarna. Högskolan tar upp systemet med dubbelexamina för högskoleingenjörer som en problematik, eftersom det ställer andra krav på vetenskaplighet.

– Det största problemet, som vi ser det och något som Universitetskanslersämbetet också påpekar, är att man i samband med en ingenjörsexamen även utfärdar en kandidatexamen när de har helt olika mål, säger Veronica Gaspes, ordförande i högskolans forsknings- och utbildningsnämnd, och berättar att högskolan inte kommer att erbjuda den här typen av dubbla examina för samma utbildning framöver.

– Vi har inte förmått att tolka resultaten så att de går att använda för båda typer av examen, säger hon.

Veronica Gaspes ser den här typen av utvärderingar som viktiga, även om hon tycker att just den här modellen kanske inte passar så bra för att granska utbildningar som resulterar i en yrkesexamen. Ingenjörsstudenter gör även en teknisk konstruktion som en del av examensarbete, vilket inte ingår i bedömningen, noterar hon.

– De som har medverkat i den här bedömningen är våra kolleger och då får vi ändå se utvärderingen som konsensus för vad våra kolleger tycker om utbildningarna, säger Veronica Gaspes.

Nu ska högskolan arbeta hårt för att stärka ingenjörsutbildningarna.

– Ingenjörer från Högskolan i Halmstad och från andra högskolor är eftertraktade. Våra ingenjörsutbildningar i Halmstad har fått bra omdömen, från exempelvis Svenskt Näringsliv. Vi har många studenter som vinner priser. Vi gör gott vad gäller ingenjörsutbildningar, men vi kan bli bättre, avslutar Veronica Gaspes.

Totalt 4 000 examensarbeten har granskats av bedömare och experter. De utbildningar som har fått omdömet ”bristande kvalitet” får nu sina examenstillstånd ifrågasatta och har ett år på sig att åtgärda bristerna. Annars kan lärosätena förlora sina examenstillstånd.

Här kan du själv ta del av resultatet av utvärderingen.

Läs mer: ”Studenter kritiska mot utvärderingen”.

Läs tidigare artikel om kritiken mot de svenska utvärderingarna.

Ania Obminska och Jenny Grensman