Sifferlösa avtal sprider sig över arbetslivet. Det finns fördelar men också många frågetecken runt hur de fungerar. Det vittnade flera medlemmar om på årets fullmäktige.
–Jag skulle önska att nästa diskussionsfullmäktige, 2015, fick handla om lön, sade Markus Suurküla, FMV, när han fick sista ordet i en improviserad debatt om vad som händer ute i företag och organisationer.
— Det jag har hört här är att problemen verkar bli mer och mer lika oberoende av bransch och att vi har ett missnöje med löneprocessen. Den internationella konkurrensen har hårdnat och det är betydligt svårare att komma till tals med HR-avdelningarna.
I fokus för diskussionen fanns de allt vanligare sifferlösa löneavtalen och det lönesättande samtalet där en chef med mandat att faktiskt sätta lön i en direkt dialog med medarbetaren ska komma överens med medarbetaren. Innan dess ska den lokala akademikerorganisationen tillsammans med arbetsgivaren ha talat struktur och löneprocess.
Carolina Gomez Lagerlöf, PRV, som har haft de statsanställdas sifferlösa avtal länge menade att det finns fördelar.
— När jag tittar på utfallet kan jag inte säga att jag tror att vi skulle ha fått ett bättre utfall med ett siffersatt avtal. Men det är svårt att tala struktur för den blir liksom oklar och det är förvånansvärt få medarbetare som vägrar att skriva på och tar sin löneförhandling vidare. Det får mig att undra om de inte vågar eller om de tycker att det är meningslöst att gå vidare?
Att ingenjörer som är gymnasielärare har sämre löner än många andra grupper inom förbundet är ett gammalt problem och Monica Tillberg Hesselbom, Tekniska Lärares Lärarförening, berättade att en personalansvarig rakt ut hade uppmanat henne att driva på för att få en siffra i avtalet.
— Politikerna bestämmer löneutrymmet i kommunerna och ser till att de som har en siffra får vad de ska ha enligt sina avtal. Oss struntar de i och eftersom vi inte har någon stupstock heller så blir det dåligt utfall.
Skolan och lärarnas situation är viktig för Sveriges Ingenjörer, underströk Tomas Blidberg, Ericsson.
— Vi minns nog alla någon riktigt inspirerande lärare som fick oss att gå vidare. Och ska vi få den ingenjörsutbildning som håller svenska ingenjörer på topp måste det vara attraktivt att bli lärare, sade han.
Problemen med att ge de kommunalanställda ingenjörerna en god löneutveckling ligger mycket på arbetsgivarsidan, menade Aslam Zainudini, Sveriges Ingenjörer Syd.
— Vi är inte dåligt förberedda, inte alls, men arbetsgivarsidan är mycket bättre förberedd numer. De lönesättande cheferna har ofta inte mandat att sätta lön. Vi måste ha en strategi för hur vi ska agera.
Jenny Grensman
