Chefer vill vidare i karriären

En majoritet av ingenjörscheferna är nöjda med sin arbetssituation, men drygt var tionde tycker inte att deras fulla kapacitet nyttjas, enligt en undersökning som Sveriges Ingenjörer har gjort.

Enligt Sveriges Ingenjörers chefsbarometer är tre av fyra chefer nöjda med sin arbetssituation och åtta av tio hade tackat ja till rollen som chef om de hade vetat vad den skulle innebära redan på förhand.

– Det som gläder mig med resultaten i undersökningen, och som var lite förvånande, var att många chefer vill gå vidare i karriären. Åtta av tio sade det. Det är väldigt många. Utifrån den diskussion som förs i den allmänna debatten, om att det skulle finnas en ovilja att vidareutvecklas i karriären, visar den här undersökningen att det finns en vilja, men inte till vilket pris som helst, säger Natasha Kavalic, verksamhetsutvecklare och ansvarig för förbundets chefsservice.

Det är vanligare att de som upplever sin möjlighet att styra sin egen arbetssituation som dålig också missnöjda med sin arbetssituation, visar chefsbarometern.

Det är framför allt administration och ineffektiva möten som cheferna ser som tidstjuvar i arbetet och som upplevs öka stressen. Det cheferna vill ägna mer tid åt är i stället ledarskap och att utveckla verksamheten. Drygt var tredje chef önskar sig mer stöd från sin närmaste chef, men på önskelistan finns också mer mentorskap och nätverk.

– Det som är många ingenjörschefer har gemensamt är att de leder andra akademiker, både ingenjörer och andra. Det ställer särskilda krav på ledarskapet. Dels utmanas man i ledarskapet på ett positivt sätt. Samtidigt innebär det mer tid och arbete som cheferna måste lägga ner på sitt jobb.

Undersökningen visar också att många chefer får lägga ner så mycket mer tid och kraft på administration och ineffektiva möten, berättar Natasha Kavalic.

– Kunskap och vilja finns att vara en god ledare, men om allt läggs på chefen skapas en ohållbar situation, med stress och i värsta fall utbrändhet som konsekvens. Chefer som lägger ner för mycket tid på allt det som ligger utanför ledarskapet kan känna att man har fått ett uppdrag som man faktiskt inte har förutsättningar att driva igenom, vare sig det handlar om brist på pengar eller på resurser. Det är stressande, säger Natasha Kavalic.

Var tredje chef i undersökningen upplever att hennes eller hans fulla kapacitet används eller nyttjas i hög grad, medan 54 procent upplever att den används eller i nyttjas bara i någon grad. Tretton procent svarar att den egna kapaciteten inte används alls.

Ungefär var femte medlem, cirka 20 000 personer, i Sveriges Ingenjörer är chef. Det är därför både en stor och viktig grupp för förbundet. Den hjälp chefer kan få kan också bidra till fördelar för andra ingenjörer, säger Natasha Kavalic.

– Mår inte cheferna bra påverkar det givetvis dem de leder, inte sällan är det ingenjörer.

På Sveriges Ingenjörer pågår nu en särskild satsning riktad mot chefer. Natasha Kavalic berättar att förbundet anordnar fler chefsseminarier än tidigare, arbetar med särskilda nätverk för chefer och stöttar med hjälp av professionella coacher. Den nya sajten ingenjorschef.se lanserades också härom veckan för att samla information riktad till förbundets chefsmedlemmar.

– Bollplanket är både vi på förbundet, men förbundet är också en länk till andra chefer. Det är på förbundet du får den kontakten. Vi är egentligen det enda förbundet där så många ingenjörschefer finns samlade. Att förstå att vi ger dem länken till andra ingenjörschefer är en stor vinst i sig, säger Natasha Kavalic.

Chefsbarometern är baserad på 550 intervjuer som genomfördes i september 2013 med en svarsfrekvens på 23 procent.

Uppdatering 5 februari 2014: Läs rapporten ”Chefen säger sitt” här.

Ania Obminska