Vi mår bäst i (små) öppna landskap

Vissa sorters kontor ökar riskerna för att bli sjuk. Det visar en ny svensk studie. Och i motsats till vad man vanligen tror är vissa landskap faktiskt bättre än eget cellkontor för hälsan.

Vissa sorters kontor ökar riskerna för att bli sjuk. Det visar en ny svensk studie.

Vilken sorts kontor du arbetar i – cellkontor, kontorslandskap av olika storlek eller så kallat flexkontor utan egen kontorsplats – påverkar din hälsa. Det visar en ny studie från Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
Till exempel har kvinnor som arbetar i små, mellanstora eller stora kontorslandskap högre korttidsfrånvaro än de som har egna rum. För män var det flexkontoret som gav den största skillnaden i korttidsfrånvaro. Siffrorna visade att de som arbetade i rum med 4-9 personer eller i öppna kontorslandskap med fler än 24 arbetskamrater var borta från jobbet mer än andra.

Det är kanske inte så förvånande, i ett kontorslandskap är medarbetarna mer utsatta för varandras bakterier än om de sitter i enskilda rum och stressfaktorer som störande buller ökar. En studie från Högskolan i Gävle har visat att produktiviteten sjönk 2-10 procent i kontorslanskap men sjukfrånvaron har inte mätts tidigare. Och allt är faktiskt inte dåligt med kontorslandskap.

– Det som gjorde oss förvånade var att risken för långtidssjukskrivning faktiskt var mindre i små och mellanstora landskap än i cellkontor, säger forskaren och arkitekten Christina Danielsson Bodin, Stressforskningsinstitutet som genomfört studien tillsammans med tre kollegor. Kanske är den sociala kontrollen och gemenskapen större om du sitter i ett litet eller mellanstort landskap, men det är bara mina funderingar. Medarbetare märker om någon är borta och man ger varandra uppmärksamhet.

För kvinnor var risken för långtidssjukskrivningar större i stora kontorslandskap och för män i flexkontoren.

Undersökningen har gjorts med material från en stor svensk databas kallad SLOSH (Swedish Longitudinal Survey of Health) där 1852 anställda i sju olika kontorstyper över hela landet är intervjuade. Som vanligt rapporterar kvinnor lägre hälsostatus än män, ett fenomen som är välkänt från andra hälsostudier.

Jenny Grensman

Artikeln om studien i Ergonomics

10 kommentarer

  • Håkan

    Tyvärr kommer inte arbetsgivare som Ericsson att ta till sig ett dugg av det här. Man har typiskt en egen enhet för real estate som har sina mål och som struntar fullständigt i resten av verksamheten – dessutom har man chansen att vinna olika priser för sina kontor om man kastar in några trendiga soffor i någon hörna – att det inte blir något bra jobb gjort är helt irrelevant inte bara för dem som sköter fastigheter utan för hela ledningen som bara ser sänkta hyror och (inbillad) ökad övervakning som fördelar. En annan viktig faktor är att de anställda skall känna sig små och betydelselösa så att de håller käften. Om det kostar produktivitet så må så vara i deras värd.

    07 mars 2014
  • Cell-kontoret

    Jag tror författaren skrivit fel i rubriken: Rätt rubrik borde vara ”Vi mår bäst i cellkontoret” eftersom korta sjukskrivningar torde vara definierande för välbefinnande och samtliga (förutom flexkontor) hade högre sjukfrånvaro. Särskillt för kvinnor är allt annat än cellkontor sämre.
    Dags för arbetsgivare att fundera hur mycket de egentligen sparar på att skapa kyckling-värp-hus på jobbet

    06 mars 2014
    • Jenny

      Hej! Korttidssjukskrivning är litet besvärlig att bedöma eftersom den inte behöver styrkas med läkarintyg och därför menar forskare på området att den kan bero på helt andra saker än verklig sjukdom. Det är de långa sjukskrivningarna som blir riktigt dyrbara för individen och för samhället. I artikeln jag har länkat till finns tabeller över resultatet för samtliga kontorstyper. Databasen som studien är gjord på är omfattande men det den inte tar hänsyn till, och som också är väldigt viktigt, är kvaliteten på kontoren. Finns det tysta rum, har man möjlighet att dra sig undan när det behövs mm.
      MVH
      Jenny Grensman

      07 mars 2014
  • Dikta

    Det hade varit intressant att veta hur typen av arbetsuppgifter påverkar hälsan i olika typer av kontor/landskap. Tidigare när jag ritade mycket i Autocad gick det fint att sitta tillsammans med andra. Nu när jag granskar handlingar/läser stora dokument som beskriver komplexa frågor skulle jag inte kunna koncentrera mig om jag satt tillsammans med mina kollegor. Inte ens enstaka.

    06 mars 2014
  • Gunnar

    Mycket intressantare vore att titta på effektivitetsförluster vid arbete i landskap jämfört med mindre/enskilda rum.
    På min arbetsplat förekommer ofta informella möten, telefonsamtal och på senare tid scrummöten i landskapet som kraftigt stör verksamheten för dem som inte direkt påverkas av respektive möte/samtal.
    Minskad effektivitet innebär ju att man inte känner att man kan uppfylla de krav som ställls och kan på sikt leda till ohälsa som inte har med bakterier och virus att göra.

    06 mars 2014
  • christian jonsson

    Intressant rapport. vidare måste man titta på luftflöden l/s,person, är det skillnad i dessa kontor i rapporten?

    Temperaturen, dagljus, luftflöden, ppd-index. Inte så enkelt att bara titta på utformningen.

    06 mars 2014
  • Tjippen

    Men vilken artikel? Den kom ju inte fram till något alls.
    Långtidssjukskrivningar för personer i cellkontor har förmodligen att göra med att många av de ”unga & friska” får sitta och producera i landskapsmiljö medan seniorerna får egna rum. Därav skillnaden i sjukskrivningstid.
    Vidare verkar ju korttidsfrånvaron enligt artikeln vara oberoende av om landskapet är litet eller stort? Även flexkontoren dras med korttidsfrånvaro.. så vad ska det här betyda? Missledande rubrik..

    06 mars 2014
  • Sara

    Jag undrar vad ett litet eller medel eller stort landskap definieras av mer i detalj.
    Jag ska läsa mer om detta för hur ser det ut för oss som sitter över 100 personer i samma landskap?
    Jätteintressant och jag tror det är av stor vikt att det forskas på detta. För allas hälsa. Tänker på att det just blivit stor boom i att ändra till öppna landskap och hur blir det för våra barn, hur ger vi dom bästa förutsättningar för god hälsa i arbetslivet om vi inte förstår oss på mekanismerna?
    Bra, jobba på med forskningen!!

    06 mars 2014
    • Jenny

      Hej Sara. Om du läser artikeln i Ergonomics så finns alla tabeller och definitioner där. Länken ligger i slutet av vår artikel.
      MVH
      Jenny Grensman

      07 mars 2014

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så mycket tjänar 54 facktoppar

Så mycket tjänar 54 facktoppar

Med en taxerad inkomst på 141 950 kronor per månad hamnar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, på plats tio i Arbetsvärldens rankning över facktopparnas inkomster.
Fler artiklar