Arbetsmiljön behöver anpassas för de hundratusentals svenskar som har en kognitiv funktionsnedsättning.
Stroke, epilepsi, adhd, KOL, diabetes och skalltrauman är exempel på tillstånd som kan ge kognitiva funktionsnedsättningar, så som försämrat minne, koncentrationssvårigheter, svårigheter att kommunicera eller svårigheter att lösa problem. Drygt 15 procent av befolkningen som är i arbetsför ålder (18–65 år) beräknas ha en kognitiv funktionsnedsättning och behovet av hjärnvänliga arbetsmiljöer är därför stort, enligt en ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket.
– Kognitiva funktionsnedsättningar är inte bara osynliga utan kan också misstolkas som brist på engagemang och kompetens, slarvighet eller samarbetssvårigheter, vilket är väldigt olyckligt, säger Thomas Karlsson, biträdande professor på Linköpings universitet och en av dem som har tagit fram rapporten, i ett pressmeddelande.
Enligt Thomas Karlsson, kommer mellan en femtedel och en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen att få en kognitiv funktionsnedsättning någon gång under sitt yrkesliv. Insatser som kan förbättra arbetsmiljön för denna grupp skulle också kunna gynna andra. Rapporten tar bland annat upp flexibla arbetstider, möjlighet att arbeta ostört, lathundar och återhämtningspauser som exempel på hur arbetsmiljöer kan bli mer hjärnvänliga.
Kontorslandskap, stora krav på flexibilitet och många parallella arbetsuppgifter kan vara direkt olämpligt för personer med kognitiv funktionsnedsättning, enligt forskarna till rapporten. Koncentrationssvårigheter kan till exempel förstärkas av en sådan arbetsmiljö.
Läs rapporten ”Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö”.
Ania Obminska
