Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningSjälvständiga studenter lär sig mer

Självständiga studenter lär sig mer

Studenter på universitet och högskolor skulle kunna ha färre lektioner men ändå lära sig mer. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

De allra flesta lärosäten brottas med utmaningen att utveckla pedagogiken. Målsättningen är att studenterna ska bli självständiga, tänka kritiskt och lära sig att fatta egna beslut.  Men hur utformar man undervisningen för att utveckla sådana färdigheter?

Oskar Gedda
Oskar Gedda

– Ett av lärosätenas mål är att ha självständiga studenter, men vi utbildar dem inte för att bli det, säger Oskar Gedda, filosofie doktor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.

I sin doktorsavhandling Utbildningskultur – lärande i högre utbildning har han följt studenter och lärare i olika universitetskulturer. Målet självständiga studenter är inte lätt att omsätta i pedagogisk handling, och många lärare vittnar om en frustration över svårigheter att utveckla pedagogiken och bedöma andra kunskaper än mätbara ämneskunskaper.

– Arbetsgivarna vill anställa de som kan mycket men attityd och engagemang är också väldigt viktigt. I arbetslivet finns inget facit. En duktig ingenjör måste till exempel kunna fatta rätt beslut trots ibland motstridiga uppgifter och den som bara reproducerar bidrar inte till någon utveckling, säger Oskar Gedda.

Han menar att det finns en kraftig slagsida i undervisningen där det som kan beskrivas som ämneskunskaper, det som går att mäta och bedöma på tentorna, tar nästan allt utrymme. Han efterlyser pedagogik som också är inriktad på färdigheter som entreprenöriellt tänkande och förmågan att titta på nya möjligheter, andra sätt att lösa ett problem.

Oskar Gedda menar att lärarna inte kan jobba mer, den tiden finns inte. Därför menar han att kursuppgifterna bör utformas sa att studenterna själva kan engagera sig djupare. Uppgifter som inbjuder studenterna att lägga ner mer tid och gynnar olika lösningar ger dem anledning att diskutera med varandra.  Det kan väcka frågor som: ”Fick man göra så? ”Med din metod har du ju inte gjort den här beräkningen, det är ju en smitväg”. Sådana diskussioner berikar och breddar kurserna.

– I dag fungerar mycket undervisning som en trecylindrig motor där man bara häller bensin i den ena cylindern och dessutom mäter effekten bara på den, säger Oskar Gedda, som ändå ogärna vill kritisera lärarna.

– Lärosätena är organisationer som har två tydliga mål, att examinera elever och behålla hög kvalitet på utbildningen. Den stora utmaningen är lärarnas arbetstid. De kämpar med att få vardagen att fungera och därför ligger deras fokus helt och hållet på upp uppfylla målen att studenterna ska klara kurserna utan att sänka kunskapskraven, säger han.

För att kunna ta nästa steg, att uppmuntra eleverna till mer självständighet, krävs mer av lärarna och de måste få tid att diskutera hur det ska kunna genomföras i praktiken. Här handlar det inte om att studenterna ska lyckas få minst sju rätt på tio frågor. Självständighet och engagemang är mycket svårare att bedöma och därför måste lärarna få mer stöd och börja prata med varandra.

– Det här är ett område där många lärare känner sig otrygga, säger Oskar Gedda och ger några exempel. Hur bedömer man studenternas förmåga att hitta andra lösningar på ett problem? Hur bedömer man deras förmåga att reagera och säga ifrån när ett resultat verkar orimligt? Hur bedömer man enskilda studenters prestation i ett grupparbete? Grupparbeten är en viktig utbildningsform, en träning för arbetslivet, men ingen kontrollerar hur arbetet har fungerat i gruppen.

– Lärarna måste börja arbeta mer tillsammans och även ta inspiration från andra utbildningar, kanske utanför den akademiska världen. Muntliga tentor kan vara en väg. Många hävdar att de tar orimligt mycket tid, det tror inte jag men många saknar erfarenhet och riktlinjer för hur de ska utformas och hur resultaten ska bedömas.

Ett annat problem som Oskar Gedda pekar på är kursutvärderingarnas betydelse för lärarnas löneutveckling. Han menar att det inte alls är fel att utvärderingarna används som ett underlag vid de individuella lönesamtalen, men det ställer krav på att de lönesättande cheferna i högskolan är medvetna om att en dålig studieutvärdering inte behöver bero på att lärare har gjort ett dåligt jobb.

De som tvingar eleverna att ”tänka utanför boxen” och puschar dem att utmana sig själva, uppmuntrar andra lösningar än de som står i facit och examinerar dem på andra sätt än genom skriftliga tentor är inte alltid de mest populära.

– Det är först i arbetslivet som studenter kan se det värdet av att utbildningen har utvecklat andra färdigheter och förmågor. På jobbet som utvecklingsingenjör spelar det ingen som helst roll om man hade 47 eller 55 procent rätt på mattetentan. Men en ny och smart lösning på ett problem kan betyda hur mycket som helst för företaget, säger Oskar Gedda.

 Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

0
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

Ingenjören Åke säkrar byggnader i jordbävningsdrabbade Turkiet

0
Vanligtvis undervisar Åke Solfeldt blivande byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan i Jönköping. Men när Turkiet och Syrien drabbades av jordbävning släppte han allt för att delta i hjälparbetet.

Sök orsaker till stressen – sex faktorer att ha koll på

0
Oavsett vad som utlöser stress är effekterna desamma. De påverkar hur vi fungerar intellektuellt och därför behöver din chef hjälpa dig hitta orsakerna och åtgärda dem.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.