Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivNya prylar löser inte brist på rörelse

Nya prylar löser inte brist på rörelse

Helena Tobiasson vid KTH är en av de nominerade till Levipriset i år. Foto: Maria Malmquist
Helena Tobiasson vid KTH är en av de nominerade till Levipriset i år. Foto: Maria Malmquist

Att flytta skrivaren lite längre bort, gå på band framför skrivbordet eller ha ett höj- och sänkbart bord är kanske inte bästa sättet att göra något åt stillasittande på jobbet, enligt Leviprisnominerade Helena Tobiasson.

De problem som skapas av låga nivåer av fysisk aktivitet och mycket stillasittande låter sig inte enkelt åtgärdas med en “quick fix“, anser Helena Tobiasson, sjukgymnast med en magister i ergonomi, numera doktorand vid KTH:s designfakultet.

– Nya arbetsverktyg och prylar är inte en hållbar lösning på vår brist på rörelse på kontoret, säger hon.

Tillsammans med sina designstudenter arbetar Helena Tobiasson med en metod som hon kallar fysisk rörelse-sketching. Hon vill få studenterna att testa sina kroppars möjligheter och begränsningar genom olika övningar, till exempel genom att se hur långt de kan sträcka sig eller hur tungt något är att bära när man står på ett visst sätt. Detta, säger hon, bidrar till att de framtida produktutvecklarna kan få nya tankar och andra idéer än de som hade kommit fram om studenterna i stället bara hade skissat fram sina produktidéer med hjälp av papper och penna, eller utifrån enbart teori, lagar och regler.

I vardagen pratar vi om rörelse för att vi behöver fysisk aktivitet, något som blir ett högt aktuellt behov när bristen på den har resulterat i sjukdomar. Vi vet att en ständig, låg belastning som vi utsätts för på ett stillasittande arbete i förlängningen kan skapa ohälsa, men den kopplingen är inte så direkt. Det är först i sjukvårdssammanhang som den blir tydlig. Helena Tobiasson vill fånga upp behovet av rörlighet mycket tidigare än så och låta dem som utformar produkter se vad kroppen kan bidra med, så att de en dag kan vara med och utforma arbetsplatser där vardagen blir lite mer fysiskt krävande och tar tillvara på kroppens som en resurs.

– Jag tycker att diskussionen är lite sned. Vi pratar ofta om rörelse som ett recept för att motverka sjukdomar. Jag skulle vilja att vi pratar om rörelse även som en central del av att vara en levande människa, att värdet av rörelsen inte bara ska kopplas till att vara en väg att undvika sjukdomar. Det finns så många andra värden än det, säger hon.

De studenter som hon undervisar på KTH kommer att kunna påverka andra människors arbetsmiljö genom att utveckla verktyg och system som många av oss använder och kommer att använda. Därför är det viktigt att studenter på KTH får den här kunskapen.

– Det är ingen välvaliderad och fullt utvecklad metod. Men jag anser att det är ett viktigt komplement till de teoretiska ämnen som ingår i arbetsmiljöutbildningen, säger Helena Tobiasson.

Det är inget fel med gåband, höj- och sänkbara bord eller andra metoder för att motverka våra stillasittande kontorsliv, anser Helena Tobiasson, men hon vill se mer av en kritisk diskussion kring kroppen i de teknikintensiva forskningsområdena. Bland dem hon träffar ute på arbetsplatserna får hon höra att pop up-fönster som påminner om att det är dags att göra sträckövningar eller att de höj- och sänkbara borden som finns och inte används blir ett dåligt samvete.

– Vi kanske måste våga närma oss kärnan, det som är datorer, smarta telefoner och arbetsplatser, det vill säga arbetsverktygen. Ett gåband, om man är lite kritiskt, är något som inte behövs för själva arbetsuppgiften.

Vi har inte råd att betala för dålig design och de hälsoproblem som dålig design kan skapa ska inte drabba individen, anser Helena Tobiasson. Därför kanske vi måste fundera på om datorer kan se ut på ett annat sätt för att bidra till en bättre arbetsmiljö? Eller ska vi sluta sitta på arbetsplatsen? Det handlar om att titta på ett problem och lösa det i ett tidigare skede än när de har hunnit orsaka sjukdomar, om att inte se på kroppen ur ett sjukdomsperspektiv, sammanfattar Helena Tobiasson det själv.

– Det landar någonstans i att sjukvården inte ska ta kostnaden för de problem som utformningen av arbetsverktyg i förlängningen skapar. Sjukvårdens recept är att vi ska röra på oss mer. Vi måste kritiskt granska vad vi menar med att röra på oss. Det kan inte bara vara det vi i klassisk mening säger är fysisk aktivitet, som i träning och motion, utan handla om att få in i rörelse som en integrerad del i arbetslivet.

Fler intervjuer med årets Leviprisnominerade:

Bättre ergonomi med svenskt program

Fem minuter för bättre arbetsmiljö

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.