De svenska universiteten och högskolorna är stolta över sin forskning. Men de flesta banbrytande innovationer tillkommer ute i företagen eller hos enskilda uppfinnare.
– Ett Spotify – den sortens verkligen nydanande innovation- är inte något som föds ur universitetsforskning. Och när jag tittade 100 banbrytande svenska innovationer så var det faktiskt mest enskilda uppfinnare och företag som stod bakom dem.
Teknologie doktor Christian Sandström vid Chalmers och Ratio har på uppdrag av Svenska Uppfinnarföreningen och Reforminstitutet undersökt ursprunget till 100 stora svenska innovationer. Han betonar att 100 stycken är för lite för att kunna dra några stora växlar på resultaten, men samtidigt stöder rapporten tidigare liknande studier.
– Jag blev inte förvånad eftersom företagens forsknings-och utvecklingsavdelningar och fristående uppfinnare redan tidigare har visats sig stå för en stor del av uppfinningarna. Sedan är det ju så att en hel del av dem i grunden vilar på forskning som har utförts i universitetsvärlden.
Det finns ett viktigt undantag där universitet och högskolor faktiskt ligger bakom en majoritet av innovationerna och det är medicin och hälsa. Det förklaras av att innovationer i den sektorn ofta kräver forskarkompetens. Men för exempelvis verkstad- och bygg, IT och telekom är det istället 7 respektive 9 procent av innovationerna som kommer från någon verksam vid ett universitet.
Christian Sandström menar att den forskning som utförs på högskolor och universitet trots det är viktig. Den tillför, förutom intressanta resultat, ett vetenskapligt synsätt, relevans och djup. Som forskare tycker han att han själv genom sitt arbete, blivit en mycket bättre lärare.
– Men som forskare har du vetenskapen med dess analyserande och undersökande i fokus – inte hur du ska kunna kommersialisera något. Och en hel del av innovation utgår också ifrån något som redan finns – exempelvis Lars Magnus Ericssons telefonlur, det var ju en förbättring av Bells konstruktion.
De senaste 25 åren har antalet innovationer från universitet och högskolor legat på 20 procent, de från företag ligger på 35 procent och andelen från fristående uppfinnare har ökat till 45 procent, något som Christian Sandström tolkar som att det trots allt har blivit enklare att starta företag.
– Att starta företag var inget som man tyckte var viktigt på 70-talet – jag har till och med läst hur forskare talade om att det fanns en risk med för mycket entreprenörskap i ett samhälle. Och bara sedan jag själv läste på Chalmers märker jag en skillnad i attityd hos studenterna. Nu talar de om att starta företag och många gör det – det gjorde inte vi i samma utsträckning.
Jenny Grensman
Läs hela rapporten här
Min övertygelse är att den akademiska världen kan stå för lösningarna och kunskapen när det gäller innovationer. Men problemställningen eller den kreativa processen är en ICKE akademisk övning därför är det svårt att blanda de två när man diskuterar ”uppfinningar”. I min värld som handlar om filmproduktion så är det inte filmvetarna som tar risken, de analyserar färdiga filmer. En producent startar från noll med idéarbetet men behöver teknik som framtagits av ingenjörers för att förverkliga den.
Spotify är en tillämpning, den skulle aldrig kommit fram utan forskning från universiteten. Universitetens uppgift är grundforskning, inte att kommersialisera uppfinningar. Utan grundforskning stannar utvecklingen.
Den här artikeln är helt uppenbart en partsinlaga från näringslivet, notera att Reforminstitutet finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som äger Timbro och finansieras av Svenskt Näringsliv:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stiftelsen_Fritt_N%C3%A4ringsliv