TTIP-vinsterna mindre än man trott?

Ssolbergj/Wikimedia Commons

Sedan juli 2013 har förhandlingarna om det stora handelsavtalet ”The Transatlantic Trade and Investment Partnership”, TTIP, mellan EU och USA pågått. Men en ny rapport pekar på att vinsterna av avtalet kan vara ganska små.

Ssolbergj/Wikimedia Commons

Sedan juli 2013 har förhandlingarna om det stora handelsavtalet ”The Transatlantic Trade and Investment Partnership”, TTIP, mellan EU och USA pågått. Men en ny rapport pekar på att vinsterna av avtalet kan vara ganska små.

I helgen demonstrerade organisationer i Paris, Bryssel, Wien och London mot TTIP-förhandlingarna. TTIP som har som syfte att stärka de ekonomiska banden mellan EU och USA, men också att sätta en standard för kommande stora handelsavtal med exempelvis Kina, uppfattas av många ideella organisationer snarare som ett hot än som en möjlighet. Det har också visat sig att det i synnerhet är större företag och koncerner som inför förhandlingarna har givits möjlighet att framföra hur de skulle vilja att handels- och investeringsramverket mellan EU och USA såg ut. Och de vill gärna se mindre av tvingande regler och förordningar.

I en rapport från European Trade Union Institute, Etui, påpekar utredaren Martin Myant att förhoppningarna på effekterna av ett avtal förmodligen är överdrivna. Det sker redan en omfattande handel mellan de två handelsblocken och det som finns inte några större handelshinder. Att förenkla ytterligare skulle drabba arbetsvillkor, hälsoskydd och miljöskydd vilket faktiskt i det långa loppet inte skulle ge några positiva effekter utan bli en kostnad.
I rapporten från Etui påpekar man också att vinsterna med TTIP vad gäller ekonomins tillväxt har överdrivits. Exempelvis har man misstolkat en annan rapport som uppskattade ökningen av BNP i EU på grund av TTIP till 0,5 procent totalt fram till år 2027 och uppgivit att BNP kan öka med 0,5 procent varje år framtill 2027 om ett avtal kommer till stånd. I en sammanfattning av en annan tysk studie har man kommit fram till att antalet nya arbetstillfällen kommer att uppgå till två miljoner medan den egentliga siffran skulle vara 150 000 inom EU och 69 000 i USA.

Etui:s rapport ifrågasätter också hur man uppskattar effekten av att ta bort regelverk som inte är knutna till direkta avgifter/skatter. Utredaren menar att det inte låter sig göras på något enkelt vis. Ett exempel rör fordonsindustrin där olika smak vad gäller bilars utformning, skatt på bränsletörstiga fordon och olika system för säkerhetstester har identifierats som handelshinder av tillverkarna själva. Utredaren skriver ”Olika smak är inte något man löser med förhandlingar, högre skatt på bränsletörstiga fordon är en miljöavgift och att ta bort den skulle skapa en kostnad och vad gäller säkerhetstesterna så skulle man nog vara tvungen att utföra dem på båda sidor om Atlanten vare sig de var harmoniserade eller inte och därför skulle besparingen utebli.”

Även svenska fackföreningar har gjort inspel till TTIP-förhandlingarna. I våras antog Saco tillsammans med LO och TCO en policy där man beskriver vad som är viktigt att inte förhandla bort. Bland annat tar man upp att USA inte ens har godkänt ILO:s konvention om förenings- och förhandlingsrätt för arbetstagare och att de konventionerna är av yttersta vikt för att skydda arbetstagarnas rättigheter och att skydd för arbetstagarna inte ska kunna anses utgöra hinder för handel. De svenska fackförbunden menar också att ett eventuellt avtal inte heller ska kunna påverka regler om skydd för arbetstagarna som finns i nationella lagar, kollektiv-avtal eller andra författningar.
Saco, Lo och TCO menar också att ett handelsavtal inte får tillåtas påverka det politiska handlingsutrymmet i EU. Demokratiskt fattade beslut om hur verksamheter ska bedrivas får inte styras av TTIP. Förbunden pekar särskilt på offentliga upphandlingar och att ett avtal som TTIP inte får hindra att man ställer krav på det som upphandlas och krav på arbets- och anställningsvillkor.

Jenny Grensman