Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningTvåspråkighet kan trimma hjärnan

Tvåspråkighet kan trimma hjärnan

Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons
Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons

Talar du flera språk? Grattis! Forskning tyder på att du kan bearbeta information lättare och mer effektivt än de som kan ett språk.

Tvåspråkighet gör enligt Viorica Marian, professor vid Northwestern University och huvudförfattare till studien, att hjärnan ständigt aktiverar båda språk, väljer vilket av språken som ska användas och vilket som inte ska göra det, vare sig du är medveten om det eller ej. För den tvåspråkige blir kognitiva uppgifter, så som informationsbearbetning, därför inte lika arbetskrävande, enligt forskarna. Tvåspråkighet verkar vara en sorts ständigt pågående hjärngympa.

Mer om studien

Hela studien Differential Recruitment of Executive Control Regions during Phonological Competition in Monolinguals and Bilinguals kan du läsa här.

– Tvåspråkiga ger alltid grönt ljus till ett språk och rött ljus till ett annat. När du måste göra så hela tiden blir du riktigt bra på att trycka undan de ord som du inte behöver, säger Viorica Marian i ett pressmeddelande.

Forskarna till studien har använt sig av fMRI (functional magnetic resonance imaging) för att studera koaktivering, det vill säga möjligheten att ha båda språk aktiva i hjärnan, och hämmande funktioner i hjärnan, som i möjligheten att välja rätt språk. Totalt 35 personer har ingått i studien, varav 17 tvåspråkiga och 18 enspråkiga.

Enligt Viorica Marian är det aldrig är för sent att lära sig ett nytt språk.

– Fördelarna kan ses redan efter en termins studier, säger hon i pressmeddelandet.

Ania Obminska

5 KOMMENTARER

  1. Jag känner att man inte kan läsa sig till tvåspråkighet. Det är något man måste träna in i det land där språket talas (eller med utländska föräldrar hemma)

    Själv växte jag upp med en pappa från Tyskland men vi pratade aldrig tyska hemma. Men när vi hälsade på släkten lärde jag mig alltid lite. Speciellt trimmade de mig på uttalen. I skolan läste jag engelska och tyska (men fick underkänt i tyska på grund av min dialekt :) )
    På gamla dar har jag på distans studerat både tjeckiska och ryska. Tack vare att jag lärde mig uttalen på tyska när jag var liten har jag haft hyfsat lätt att lära mig uttalen på ryska och tjeckiska. (tonande ”rdj” till exempel).
    Men nu till saken, innan jag läste de slaviska språken var hjärnan ”enkelriktad”. När jag var i Tyskland hade jag jättesvårt för att växla mellan språken så det blev ofta att jag pratade tyska till familjen då allt som rörde sig i hjärnan var på tyska. Och kunde jag inte ett ord på tyska så blev det totalt stopp. Men nu kan jag plocka fram orden på de andra språken om jag hakar upp mig. Som om hjärnan gått från att ha en ”garderob” för varje språk, gått till ett språkrum med en låda för varje ord där språken är blandade. Så studien säger att min hjärna tagit ett steg tillbaka då?

  2. Tack. Trevligt att läsa. Jag har aldrig ångrat att jag som gymnasist valde jag att fortsätta med franska trots att jag där fick lågt betyg. Mångspråkigheten har, om inte annat, öppnat möjligheten till intressanta utlandsarbeten.Visserligen har just franskan inte kommit till professionell användning, men underlättat under semestrar och litteraturstudier. Jag rekommederar alla yngre att lära sig språk. Utöver ovannämnda gärna också ryska eller kinsesiska, framtidens affärspartners, vare sig vi vill eller inte.

  3. Intressant
    Jag bodde och arbetade i England under några år i slutet av 90-talet. Snabbt talade jag engelska utan att översätta det (i hjärnan; från engelska-svenska-engelska) redan efter ett par månader. Likaledes gällde drömmarna. Innan dess jobbare jag många år på ett företag som hade engelska som koncernspråk. Men det innebär inte att jag är tvåspråkig. Jag pratade med en vän till mig som är mycket bevandrad i engelska. Vi kom fram till att jag möjligen har språkkunskaper som en 14-åring och han kanske som en 16-åring.

    Ett problem här är att det engelska språket har en faktor runt tio gånger fler ord. Kul att se att arbetsgivare kräver att man ska kunna skriva och prata engelska flytande. Det är ett skämt! Jag instämmer med Carl-Åke om att defininitionen av tvåspråkighet måste göras klart.

  4. En mycket intressant studie – och den ursprungliga engelska artikeln är verkligen mastig!! Jag tror emellertid, att man först måste definiera
    ”tvåspråkigheten”. Enligt min enkla mening är inte detta det faktum, att man kanske efter studier – i skolan eller på platsen – anser sig kunna och tala ett annat språk än sitt modersmål.Utan fastmer någon – barn eller vuxen. som på plats i hemmet eller sitt yrke – använder och lär sig ett främmande språk, samtidigt som han talar och/eller skriver sitt eget modersmål. Av egen erfarenhet kan man då faktiskt också drömma på det främmande språket!! – och komma ihåg drömmen påsitt eget språk

  5. Bra att veta att det inte är för sent. Dock så är väl de flesta svenskar tvåspråkiga? Alla kan ju engelska också.
    Men, vet de om effekten blir ännu större av att kunna tre språk (eller ännu fler)?

Lämna ett svar till Irene Jönsson Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

0
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.