Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningTvåspråkighet kan trimma hjärnan

Tvåspråkighet kan trimma hjärnan

Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons
Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons

Talar du flera språk? Grattis! Forskning tyder på att du kan bearbeta information lättare och mer effektivt än de som kan ett språk.

Tvåspråkighet gör enligt Viorica Marian, professor vid Northwestern University och huvudförfattare till studien, att hjärnan ständigt aktiverar båda språk, väljer vilket av språken som ska användas och vilket som inte ska göra det, vare sig du är medveten om det eller ej. För den tvåspråkige blir kognitiva uppgifter, så som informationsbearbetning, därför inte lika arbetskrävande, enligt forskarna. Tvåspråkighet verkar vara en sorts ständigt pågående hjärngympa.

Mer om studien

Hela studien Differential Recruitment of Executive Control Regions during Phonological Competition in Monolinguals and Bilinguals kan du läsa här.

– Tvåspråkiga ger alltid grönt ljus till ett språk och rött ljus till ett annat. När du måste göra så hela tiden blir du riktigt bra på att trycka undan de ord som du inte behöver, säger Viorica Marian i ett pressmeddelande.

Forskarna till studien har använt sig av fMRI (functional magnetic resonance imaging) för att studera koaktivering, det vill säga möjligheten att ha båda språk aktiva i hjärnan, och hämmande funktioner i hjärnan, som i möjligheten att välja rätt språk. Totalt 35 personer har ingått i studien, varav 17 tvåspråkiga och 18 enspråkiga.

Enligt Viorica Marian är det aldrig är för sent att lära sig ett nytt språk.

– Fördelarna kan ses redan efter en termins studier, säger hon i pressmeddelandet.

Ania Obminska

5 KOMMENTARER

  1. Jag känner att man inte kan läsa sig till tvåspråkighet. Det är något man måste träna in i det land där språket talas (eller med utländska föräldrar hemma)

    Själv växte jag upp med en pappa från Tyskland men vi pratade aldrig tyska hemma. Men när vi hälsade på släkten lärde jag mig alltid lite. Speciellt trimmade de mig på uttalen. I skolan läste jag engelska och tyska (men fick underkänt i tyska på grund av min dialekt :) )
    På gamla dar har jag på distans studerat både tjeckiska och ryska. Tack vare att jag lärde mig uttalen på tyska när jag var liten har jag haft hyfsat lätt att lära mig uttalen på ryska och tjeckiska. (tonande ”rdj” till exempel).
    Men nu till saken, innan jag läste de slaviska språken var hjärnan ”enkelriktad”. När jag var i Tyskland hade jag jättesvårt för att växla mellan språken så det blev ofta att jag pratade tyska till familjen då allt som rörde sig i hjärnan var på tyska. Och kunde jag inte ett ord på tyska så blev det totalt stopp. Men nu kan jag plocka fram orden på de andra språken om jag hakar upp mig. Som om hjärnan gått från att ha en ”garderob” för varje språk, gått till ett språkrum med en låda för varje ord där språken är blandade. Så studien säger att min hjärna tagit ett steg tillbaka då?

  2. Tack. Trevligt att läsa. Jag har aldrig ångrat att jag som gymnasist valde jag att fortsätta med franska trots att jag där fick lågt betyg. Mångspråkigheten har, om inte annat, öppnat möjligheten till intressanta utlandsarbeten.Visserligen har just franskan inte kommit till professionell användning, men underlättat under semestrar och litteraturstudier. Jag rekommederar alla yngre att lära sig språk. Utöver ovannämnda gärna också ryska eller kinsesiska, framtidens affärspartners, vare sig vi vill eller inte.

  3. Intressant
    Jag bodde och arbetade i England under några år i slutet av 90-talet. Snabbt talade jag engelska utan att översätta det (i hjärnan; från engelska-svenska-engelska) redan efter ett par månader. Likaledes gällde drömmarna. Innan dess jobbare jag många år på ett företag som hade engelska som koncernspråk. Men det innebär inte att jag är tvåspråkig. Jag pratade med en vän till mig som är mycket bevandrad i engelska. Vi kom fram till att jag möjligen har språkkunskaper som en 14-åring och han kanske som en 16-åring.

    Ett problem här är att det engelska språket har en faktor runt tio gånger fler ord. Kul att se att arbetsgivare kräver att man ska kunna skriva och prata engelska flytande. Det är ett skämt! Jag instämmer med Carl-Åke om att defininitionen av tvåspråkighet måste göras klart.

  4. En mycket intressant studie – och den ursprungliga engelska artikeln är verkligen mastig!! Jag tror emellertid, att man först måste definiera
    ”tvåspråkigheten”. Enligt min enkla mening är inte detta det faktum, att man kanske efter studier – i skolan eller på platsen – anser sig kunna och tala ett annat språk än sitt modersmål.Utan fastmer någon – barn eller vuxen. som på plats i hemmet eller sitt yrke – använder och lär sig ett främmande språk, samtidigt som han talar och/eller skriver sitt eget modersmål. Av egen erfarenhet kan man då faktiskt också drömma på det främmande språket!! – och komma ihåg drömmen påsitt eget språk

  5. Bra att veta att det inte är för sent. Dock så är väl de flesta svenskar tvåspråkiga? Alla kan ju engelska också.
    Men, vet de om effekten blir ännu större av att kunna tre språk (eller ännu fler)?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

0
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?