Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningTvåspråkighet kan trimma hjärnan

Tvåspråkighet kan trimma hjärnan

Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons
Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons

Talar du flera språk? Grattis! Forskning tyder på att du kan bearbeta information lättare och mer effektivt än de som kan ett språk.

Tvåspråkighet gör enligt Viorica Marian, professor vid Northwestern University och huvudförfattare till studien, att hjärnan ständigt aktiverar båda språk, väljer vilket av språken som ska användas och vilket som inte ska göra det, vare sig du är medveten om det eller ej. För den tvåspråkige blir kognitiva uppgifter, så som informationsbearbetning, därför inte lika arbetskrävande, enligt forskarna. Tvåspråkighet verkar vara en sorts ständigt pågående hjärngympa.

Mer om studien

Hela studien Differential Recruitment of Executive Control Regions during Phonological Competition in Monolinguals and Bilinguals kan du läsa här.

– Tvåspråkiga ger alltid grönt ljus till ett språk och rött ljus till ett annat. När du måste göra så hela tiden blir du riktigt bra på att trycka undan de ord som du inte behöver, säger Viorica Marian i ett pressmeddelande.

Forskarna till studien har använt sig av fMRI (functional magnetic resonance imaging) för att studera koaktivering, det vill säga möjligheten att ha båda språk aktiva i hjärnan, och hämmande funktioner i hjärnan, som i möjligheten att välja rätt språk. Totalt 35 personer har ingått i studien, varav 17 tvåspråkiga och 18 enspråkiga.

Enligt Viorica Marian är det aldrig är för sent att lära sig ett nytt språk.

– Fördelarna kan ses redan efter en termins studier, säger hon i pressmeddelandet.

Ania Obminska

5 KOMMENTARER

  1. Jag känner att man inte kan läsa sig till tvåspråkighet. Det är något man måste träna in i det land där språket talas (eller med utländska föräldrar hemma)

    Själv växte jag upp med en pappa från Tyskland men vi pratade aldrig tyska hemma. Men när vi hälsade på släkten lärde jag mig alltid lite. Speciellt trimmade de mig på uttalen. I skolan läste jag engelska och tyska (men fick underkänt i tyska på grund av min dialekt :) )
    På gamla dar har jag på distans studerat både tjeckiska och ryska. Tack vare att jag lärde mig uttalen på tyska när jag var liten har jag haft hyfsat lätt att lära mig uttalen på ryska och tjeckiska. (tonande ”rdj” till exempel).
    Men nu till saken, innan jag läste de slaviska språken var hjärnan ”enkelriktad”. När jag var i Tyskland hade jag jättesvårt för att växla mellan språken så det blev ofta att jag pratade tyska till familjen då allt som rörde sig i hjärnan var på tyska. Och kunde jag inte ett ord på tyska så blev det totalt stopp. Men nu kan jag plocka fram orden på de andra språken om jag hakar upp mig. Som om hjärnan gått från att ha en ”garderob” för varje språk, gått till ett språkrum med en låda för varje ord där språken är blandade. Så studien säger att min hjärna tagit ett steg tillbaka då?

  2. Tack. Trevligt att läsa. Jag har aldrig ångrat att jag som gymnasist valde jag att fortsätta med franska trots att jag där fick lågt betyg. Mångspråkigheten har, om inte annat, öppnat möjligheten till intressanta utlandsarbeten.Visserligen har just franskan inte kommit till professionell användning, men underlättat under semestrar och litteraturstudier. Jag rekommederar alla yngre att lära sig språk. Utöver ovannämnda gärna också ryska eller kinsesiska, framtidens affärspartners, vare sig vi vill eller inte.

  3. Intressant
    Jag bodde och arbetade i England under några år i slutet av 90-talet. Snabbt talade jag engelska utan att översätta det (i hjärnan; från engelska-svenska-engelska) redan efter ett par månader. Likaledes gällde drömmarna. Innan dess jobbare jag många år på ett företag som hade engelska som koncernspråk. Men det innebär inte att jag är tvåspråkig. Jag pratade med en vän till mig som är mycket bevandrad i engelska. Vi kom fram till att jag möjligen har språkkunskaper som en 14-åring och han kanske som en 16-åring.

    Ett problem här är att det engelska språket har en faktor runt tio gånger fler ord. Kul att se att arbetsgivare kräver att man ska kunna skriva och prata engelska flytande. Det är ett skämt! Jag instämmer med Carl-Åke om att defininitionen av tvåspråkighet måste göras klart.

  4. En mycket intressant studie – och den ursprungliga engelska artikeln är verkligen mastig!! Jag tror emellertid, att man först måste definiera
    ”tvåspråkigheten”. Enligt min enkla mening är inte detta det faktum, att man kanske efter studier – i skolan eller på platsen – anser sig kunna och tala ett annat språk än sitt modersmål.Utan fastmer någon – barn eller vuxen. som på plats i hemmet eller sitt yrke – använder och lär sig ett främmande språk, samtidigt som han talar och/eller skriver sitt eget modersmål. Av egen erfarenhet kan man då faktiskt också drömma på det främmande språket!! – och komma ihåg drömmen påsitt eget språk

  5. Bra att veta att det inte är för sent. Dock så är väl de flesta svenskar tvåspråkiga? Alla kan ju engelska också.
    Men, vet de om effekten blir ännu större av att kunna tre språk (eller ännu fler)?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.