Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenGränslöst arbete kräver nya avtal

Gränslöst arbete kräver nya avtal

När arbetslivet förändras hänger kollektivavtalen inte riktigt med. Allt fler akademiker jobbar utan reglerade arbetstider, många har sin chef utomlands, en del saknar fasta arbetsplatser och andra måste debitera varje timme på kund. Det här kräver moderna kollektivavtal och nu jobbar fack och arbetsgivare tillsammans för att anpassa avtalen till verkligheten.  

En avdelning på jobbet sitter i Indien, chefen sitter i USA. Smarta telefoner gör oss tillgängliga dygnet runt och löneavtal utan siffror får utländska chefer att smälla ihop plånboken. Dessutom regleras många villkor på jobbet i kollektivavtal som formulerades för 20-30 år sedan. Så här ser vardagen på jobbet ut för allt fler.

Därför pågår sedan två år tillbaka ett gemensamt arbete mellan arbetsgivarorganisationen Almega och fackförbunden inom Saco-P, alltså akademikerförbunden inom privat sektor, för att modernisera kollektivavtalen inom tjänstesektorn. Det handlar bland annat om IT-, telekombranschen och teknikkonsultföretag.

Mikael Rosengren
Mikael Rosengren

– Vi behöver kollektivavtal som är anpassade till det nya arbetslivet. Det är lika viktigt för oss som för arbetsgivarna, säger Mikael Rosengren, förhandlingschef för tjänstesektorn på Sveriges Ingenjörer.

Jens Könberg, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, har medverkat i den grupp som har diskuterat frågor kring lokalt fackligt inflytande och samverkansformer.

– En nyckel för lokalt anpassade avtal är att det finns lokala förtroendevalda som har goda förutsättningar för att vara en konstruktiv dialogpartner. Våra förtroendevalda har fackliga uppdrag vid sidan av sina ordinarie jobb. För konsulter uppstår ofta problem när de måste debitera all tid på kunder. En hel del har också en lönemodell med en rörlig lönedel som är baserad på arbetstiden. När finns det då tid för fackligt arbete och hur ser man till att förtroendevalda inte drabbas ekonomiskt av ett fackligt engagemang? De här frågorna berör allt fler och därför är det viktigt att det finns tydliga spelregler, säger Jens Könberg.

Jens Könberg
Jens Könberg

En lösning som har diskuterats i arbetsgruppen är lokala samverkansavtal. Ett kollektivavtal med ramverk av regler skulle tillsammans med den lagstiftning som finns kunna fungera som en plattform för lokala överenskommelser om fackligt inflytande och samverkan. Den här modellen finns i dag på ett fåtal större företag men Jens Könberg tror att det finns förutsättningar för fler.

Han hoppas att arbetet tillsammans med Almega på sikt kan skapa förändrade roller mellan fack och arbetsgivare på både central och lokal nivå. Partsgemensamma utbildningar i arbetsrätt för HR-personal och fackliga förtroendevalda tillsammans har till exempel genomförts med framgång på mindre IT-företag.

– Jag tror att det är möjligt att skapa en kultur på arbetsplatserna som mer än i dag handlar om samförstånd mellan fack och arbetsgivare, säger han.

Christer Sjödin på Sveriges Ingenjörer har deltagit i den grupp som har arbetat med frågor kring det gränslösa arbetet. Gruppen har bland annat intervjuat en forskare som studerat gränslöst arbete och analysföretaget Kairos Future som har beskrivit sin bild av det nya arbetslivet. Dessutom har gruppen gjort flera företagsbesök inom IT-, teknik-, revisions- och arkitektbranschen där en stor del av de anställda på olika sätt arbetar gränslöst.

En viktig slutsats är att gränslöst arbete ställer helt nya krav på cheferna.

Christer Sjödin
Christer Sjödin

– Fungerar inte ledarskapet väl är det stor risk för att medarbetare som inte själva har förmåga att sätta gränser, eller som på grund av för hög arbetsbelastning inte har möjlighet att sätta gränser, far illa, Christer Sjödin.

Vissa delar av kollektivavtalen är inte heller längre relevanta på företag där medarbetarna arbetar gränslöst. Företagen har i dag löst problemet genom att göra undantag från arbetstidsreglerna i kollektivavtalet eller göra egna lokala lösningar för att reglera arbetstiden.

– Det visar att det finns anledning att se över avtalens arbetstidsbestämmelser i de branscher där det är vanligt, eller snarare en regel, med gränslöst arbete. Kanske finns det istället ett behov av registrering eller uppföljning av arbetstiden, säger Christer Sjödin och förtsätter.

– Både vi och Almega är överens om att det inte handlar om att vi ska jobba mer, däremot är arbetslivet i hög grad under förändring vad beträffar hur och när vi jobbar, och det är något vi måste förhålla oss till. Många, framförallt yngre akademiker, ser fördelar med att kunna kombinera en yrkeskarriär med en aktiv fritid eller föräldraskap, samtidigt som andra känner en oro för att den nya tekniken innebär att de förväntas vara i tjänst jämt. Cheferna kommer att ställas inför nya krav när det gäller kommunikationen med medarbetarna, och det är viktigt att de får verktyg och utbildning för att kunna möta dessa utmaningar.

slutsater om gränslöst arbete

*Det efterfrågas både av företag och anställda och de positiva sidorna med ökad flexibilitet överväger de negativa.

*Det ställer stora krav på att medarbetaren tar stort ansvar för sin egen arbetssituation.

*Det ställer höga krav på ledarskap.

*Få företagsledningar eller företrädare för lokala fackliga organisationer har policy eller riktlinjer för det gränslösa arbetet.

Vi sidan av gruppen som har arbetat med lokalt fackligt inflytande och samverkan och den som har arbetat med gränslöst arbete, finns det också en grupp som har tittat på löneavtalen och en som har arbetat med avtalet om allmänna villkor. Varje grupp har formulerat ett antal riktlinjer som blir viktiga pusselbitar i kommande avtalsrörelse som startar 2015.

– Nästa steg blir att presentera gruppernas riktlinjer för förhandlingsdelegationerna för de olika branschavtalen, säger Mikael Rosengren på Sveriges Ingenjörer.

Det är vid förhandlingsborden som riktlinjerna blir avtalskrav och där sker förhandlingarna om vad som ska lyftas in och ut ur avtalen.

Jens Könberg är övertygad om att de partsgemensamma arbetsgruppernas arbete har varit viktigt för möjligheterna att enas kring avtal som är anpassade till verkligen i IT-, telekom-, och teknikkonsultbranschen.

– Vi kan prata om de här frågorna på ett helt annat sätt när vi inte sitter vid förhandlingsbordet. Jag känner att vi får en ökad förståelse för varandras perspektiv, säger han.

Karin Virgin

 

 

 

1 KOMMENTAR

  1. Så bra att detta arbete har kommit igång. Det behövs flera insatser för att hantera de möjligheter och risker (läs digital stress) som finns i den nya gränslösa tillgängliga digitaliserade arbetssituationen, särskilt i arbeten som innebär utveckling och problemlösning.

    Och ser framemot när frågan hamnat ytterligare ett steg upp och landar i ett Saltsjöbadsavtal 2.0. Nina Åkestam, @NinaAkestam, har varit inne på dessa frågor i boken Vad är meningen med hela skiten där hon efterlyser ett arbetsliv som baseras på beting och energi. Har bloggat om detta här: http://www.palorial.com/sv/digitalt-samhallsklimat/

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.