Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"EU har ett enormt genomslag"

”EU har ett enormt genomslag”

Under en paneldiskussion på Miljödagen betonade Peter Adler, Ikea, EU:s roll i arbetet mot farliga kemikalier. Bild: Ingenjören
Under en paneldiskussion på Miljödagen betonade Peter Adler, Ikea, EU:s roll i arbetet mot farliga kemikalier. Bild: Ingenjören

Hur ska vi minska de farliga kemikalierna i vår omgivning och hur ska vi återanvända sådant vi tidigare valt att kasta? Under Miljödagen samlades experter från olika branscher för att diskutera detta.

Miljödagens första paneldiskussion handlade om cirkulär ekonomi, något moderatorn Belinda Hallberg från Supermiljöbloggen, sammanfattade som att det handlar om att ”avveckla avfall som koncept”. Så mycket som möjligt av det vi i dag kallar avfall ska kunna cirkulera tillbaka in i produktionskretsloppet, det ska kunna återanvändas eller vara helt nedbrytbart.

Miljödagen 2015

Sveriges Ingenjörers Miljödag 2015 anordnades i Stockholm, tisdagen den 27 januari. Du kan se hela webbsändningen från dagen här.

För att få till ett sådant kretslopp, och en grön omställning, behöver vi göra stora förändringar. Det handlar inte bara om att skjuta till mer pengar. Tar man till exempel plast handlar det både om att förbättra egenskaperna i materialet, men också titta på hur man kan göra plasten fossilfri, sade Åke Iverfeldt, vd på Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

– Det viktigaste är att ge sig på designfasen, om man ska få till det här med cirkulär ekonomi, sade Åke Iverfeldt, vd på Mistra.

Pappersindustrin har kommit betydligt längre än både klädindustrin och elektronikbranschen vad gäller återvinning och återanvändning. Medan klädindustrin lyckas återanvända drygt 1 procent av fibern, lyckas pappersindustrin återanvända 60 procent. I klädbranschen finns mycket att göra, men det händer också en del.

I dag har drygt 3 500 av H&M:s butiker, på alla marknader, klädinsamling. Ett sätt att ta vara på kläder som annars hade slängts, berättade Henrik Lampa, hållbarhetschef. De kläder som kan återanvändas går in i ”second hand-kanaler”. Men det mesta kan inte användas som kläder, utan blir i stället trasor eller isolering.

– 100 procent av alla plagg kommer en dag att vara oanvändbara som plagg. Där vill vi gå in, sade Henrik Lampa, som dock såg tekniska begränsningar i dag.

Genom att titta närmare på hur elektroniska produkter tillverkas går det att underlätta återvinningen inom elektronikbranschen. Det tyckte Erik Sundin, professor i hållbar funktion vid Linköpings universitet. Han uppmärksammade det arbete som görs i Japan, där tillverkare har ett större ansvar att återvinna sina egna produkter.

– Det innebär att de som har konstruerat de här produkterna själva kan gå ut och demontera dem på återvinningen. Då förstår de vad de har gjort för fel i produktionen, de får feedbacken snabbare.

Britt Sahleström, vd branschorganisationen Återvinningsindustrierna, tyckte att det alltid borde vara lättare att göra rätt än att göra fel. Alldeles för mycket förbränns, eller hamnar på deponier i dag. Erik Sundin höll med om att det finns ett behov av att göra återvinningen smartare för allmänheten. Till exempel skulle man kunna samlokalisera återvinningscentraler, så att de låg nära stormarknader, föreslog han.

Attityder är en del i ett omställningsarbete och där ska visst Zlatan-effekten inte underskattas. Henrik Lampa berättade att H&M gjorde en undersökning där barnen svarade att ”om Zlatan gör det, skulle jag göra det”.

– När något blir coolt och legitimt kan konsumenttrender gå undan, sade Henrik Lampa.

Dagens andra paneldiskussion fokuserade på kemikalier. Visst finns det en befogad oro för farliga kemikalier, men alla kemikalier är ju inte farliga, betonade Stefan Posner, kemikalieexpert på den svenska forskningskoncernen Swerea.

– Allt innehåller kemikalier. Vi som sitter här är stora molekyler, sade han.

För att förstå det, måste kunskap och information serveras så att alla begriper, tyckte Stefan Posner.

Kunskapsbrist, och kommunikationsbrist, har också visat sig vara ett problem när det handlar om att vet vilka krav man kan och ska ställa i produktionsledet. Stefan Posner har bland annat arbetat med att utveckla kemikalieverktyg för icke-kemister, så att de riktigt farliga ämnena aldrig ska komma in i produktionen.

Hur krav utvecklas är beroende av lagar, menade Peter Adler, chemicals leader på Ikea. Ska man då få till en grön omställning behövs sammanhållna lagar och konsekventa dokumentationssätt, tyckte han. EU:s betydelse för kemikaliearbetet internationellt är svår att överskatta, menade Peter Adler. Reach, förordningen som trädde i kraft 2007 med syfte att skapa ett säkrare användande av kemikalier, hade inte funnits om inte EU fanns. Och runt om i världen finns pågår andra skärpningar av lagar och regler.

– EU har blivit en global standard. EU har ett enormt genomslag, vill jag säga.

Kristina Henschen, chef på LO-TCO Biståndsnämnd, tyckte att Sverige har en skyldighet att driva på arbetet med en grön omställning, och att facken bör ta ytterligare steg för att visa att man tar ansvar. På en död planet finns inga jobb, sade hon och upprepade en paroll som nämnden sedan tidigare använt. Hon betonade också vikten av samarbete, och av att få med arbetstagarna i samarbetsavtal, för att skapa mer hållbara jobb och en mer hållbar planet.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.