Från och med 2016 ska UKÄ, Universitetskanslerämbetet, granska även forskarutbildningarna. Men redan i år ska UKÄ genomföra en mindre pilotstudie som ett led i att hitta bästa metoden.
Doktoranderna i Sverige står för ungefär en tredjedel av all forskning som bedrivs i Sverige. På de tekniska högskolorna står de för runt 45 procent av den utförda forskningen. Deras arbetsvillkor är viktiga för Sverige, och nu ska forskarutbildningen i Sverige kvalitetssäkras.
Precis som med högskoleutbildningarna är det UKÄ som ska granska forskarutbildningarnas kvalitet. Värderingen ska göras av en extern bedömargrupp bestående av andra forskare, doktorandrepresentanter arbetslivsrepresentanter från facket och näringslivet.
Bedömarna ska främst titta på tre saker: hur bra doktoranderna uppfyller de uppsatta målen, forskargruppernas omfattning och kvalitet samt deras interna kvalitetsarbete. Underlaget för utvärderingen ska bestå av självvärderingar, allmänna och individuella studieplaner samt intervjuer.
Karin Åmossa är chefsutredare för SULF och har som medlem i en referensgrupp tagit del av arbetet med att utveckla en granskningsmetod. Det viktigaste med ett granskningssystem är att det faktiskt gagnar doktoranderna själva, säger hon.
– Det handlar om deras forskningsmiljö och deras förutsättningar at göra ett bra jobb, säger hon.
Hon nämner några viktiga kriterier för att bedöma forskningsmiljön för en doktorand. Den ska vara tillräckligt stor, tillräckligt kvalificerad och ge bra kontakter med övriga forskarvärlden eftersom forskning i dag aldrig bedrivs isolerat.
– Det är väldigt viktigt med relationen till handledaren, säger hon. En doktorand befinner sig i en stark beroendeställning och om de till exempel inte har ett bra anonymitetsskydd, riskerar man att få överdrivet positiva omdömen i intervjuer om deras situation. Det är ett problem man måste vara medveten om.
Läs mer
UKÄ arbetar med att ta fram en ny utvärdering av forskarutbildningar i Sverige.
Läs förslaget här:
Doktorsavhandlingarna ska däremot inte granskas, vilket är en skillnad från den tidigare granskningen av högskoleutbildningarna där examensarbeten var helt centrala. Det är resurskrävande att utvärdera doktorsavhandlingar, och dessutom är de redan granskade i och med disputationen. Men det är inte heller tänkt att alumner, det vill säga de som har disputerat på institutionen, ska intervjuas.
– Det kunde ju ha varit spännande att inkludera dem. De har inte samma beroendeställning längre och har ofta fått lite perspektiv på utbildningen, säger Karin Åmossa.
Däremot välkomnar hon att utvärderingarna inte ska ligga till grund för tilldelningen av forskningsresurser, utan att de fokuserar på kvaliteten på forskarutbildningarna.
Saco som är remissinstans ska inhämta synpunkter från de fackliga representanterna i referensgruppen och senast den 27 februari lämna ett remissvar till UKÄ.
De första omfattande granskningarna börjar hösten 2016, men först ska UKÄ i år genomföra en mindre pilotstudie, i syfte att vidareutveckla och förbättra metodiken.
– Där räknar vi med att vara med under resans gång, säger Karin Åmossa.
Sture Henckel
