Forskare kritisk till individuella löner

Individuell lönesättning var från början en modell som arbetsgivarna förespråkade medan fackförbunden höll emot. Tjänstemannafacken ställde sig tidigt bakom modellen och nu har även Kommunal infört individuella löner. John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, tycker att facken inte ser myntets baksida.

Individuell lönesättning var från början en modell som arbetsgivarna förespråkade medan fackförbunden höll emot. Tjänstemannafacken ställde sig tidigt bakom modellen och nu har även Kommunal infört individuella löner. John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, tycker att facken inte ser myntets baksida.

I slutet av januari la John Lapidus fram sin avhandling i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Den handlar om hur den svenska välfärdsmodellen har förändrats. En av artiklarna ifrågasätter fackförbundets Kommunals argument för att införa individuell lönesättning.

Arbetsgivarna och allt fler fackförbund hävdar att individuell lönesättning ökar produktiviteten. Varför är du skeptisk?

John Lapidus. Foto: Agneta Muregård

– Det finns olika teorier kring lön och produktivitet och empiriskt har ingen kunnat bevisa att individuell lönesättning leder till högre produktivitet. Ett exempel är så kallade turneringsteorin som innebär att om arbetstagarna tävlar mot varandra kommer tävlingsmomentet leda till att alla presterar bättre.

De teorier som hävdar motsatsen får allt mindre uppmärksamhet. De handlar till exempel om att tävlingskänslan och det hemlighetsmakeri som uppstår med individuella löner har hämmande effekter. Några blir alltid förlorarna och de blir besvikna, omotiverade och i värsta fall deprimerade. De som känner sig misslyckade gör sannolikt inte ett bra jobb. ”Jag har en låg lön och därför gör jag inte mer än jag för betalt för”.

Men är inte lönen och förhoppningen om en högre lön den bästa motivationen för att få de anställda att anstränga sig?

– Nej, det är inte självklart. Även vinnarna i lönerejset kan tappa motivationen, åtminstone är en hög lön inte den enda drivkraften. Inom forskningen skiljer man på yttre och inre motivation. Den inre motivationen, att man trivs med sitt arbete och känner att man gör något meningsfullt, kan försvagas om man får en hög lön. En del forskare beskriver att lönen fungerar som en muta. Arbetsgivaren ger mig den här höga lönen för att jag ska fortsätta att prestera när den inre motivationen är låg.

En annan risk med individuella löner är att anställda lär sig vad arbetsgivaren belönar och det måste inte alltid vara det bästa. Anställda kan se andra lösningar men avstå från dem. Den här modellen kan kväva egna initiativ och leda till att anställda är tysta om missförhållanden, medvetet eller omedvetet.

Vad har arbetsgivarna för motiv till att välja individuell lönesättning?

– Det är inte svårt att förstå att individuella löner skapar en del hemlighetsmakeri och svag arbetsgemenskap. En strejk bygger på att anställda går samman och den risken är liten när var och en inte vet vad kollegerna tjänar. På så vis får arbetsgivarna större makt. Jag är förvånad över att fackförbunden inte ser de här konsekvenserna, att individuella löner kan motverka solidaritet och sammanhållning.

Men strejkrätten regleras ju i kollektivavtalen. Fredsplikten hindrar anställda från att strejka så länge avtalen pågår. Är inte det är bra modell?

– Det är ologiskt att strejkrätten förhandlas och regleras i centrala avtal medan löneförhandlingarna sker lokalt. Om vi flyttar ner löneförhandlingarna på lokal nivå borde egentligen även strejkrätten förhandlas och regleras på lokal nivå. Åter igen är det arbetsgivarna som har övertaget.

Kommunal argumenterar numera för individuell lönesättning och säger att det är ett önskemål från medlemmarna. Varför är du kritisk till beslutet om det stöttas av medlemmarna?

– Dels tycker jag inte att kommunal har tagit till sig den forskning som finns på området. De hänvisar till den forskning som stöder teorin att ökad lönespridning ger högre produktivitet. Bilden är långt ifrån entydig. Dessutom tvivlar jag på att Kommunals medlemmar verkligen har den här uppfattningen. Förbundet hänvisar till medlemsundersökningar, främst den senaste som gjordes 2011 men den har många brister. Frågorna riktades till en förrekryterad webbpanel, vilket innebär att det fanns ett bortfall. Dessutom var svarsfrekvensen låg, vilket innebär ytterligare bortfall. Vidare är vissa frågor och svarsalternativ dåligt formulerade. Det är också lite anmärkningsvärt att Kommunal valde att ge uppdraget till en person som så tydligt förespråkar individuell lönesättning.

Du är också författare till flera böcker. 2011 kom romanen Sverige 2017. Där är ett framtidsscenario där Stefan Löfven statsminister. Han valdes ju inte till partiordförande förrän året efter. Hade du en kristallkula?

– Nu ska jag vara ärlig. I den första upplagan som kom 2011 var Håkan Juholt statsminister men jag reviderade boken året efter och gjorde ett nytryck. Då bytte jag ut Håkan Juholt mot Stefan Löfven. Framtiden kan ju vara förunderligt föränderlig…

Hur ser dina framtidsplaner ut nu efter avhandlingen?

– Jag hoppas få möjlighet att bygga vidare på min forskning och kanske blir det något romanprojekt vid sidan av.

Karin Virgin