Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtForskare kritisk till individuella löner

Forskare kritisk till individuella löner

Individuell lönesättning var från början en modell som arbetsgivarna förespråkade medan fackförbunden höll emot. Tjänstemannafacken ställde sig tidigt bakom modellen och nu har även Kommunal infört individuella löner. John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, tycker att facken inte ser myntets baksida.

I slutet av januari la John Lapidus fram sin avhandling i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Den handlar om hur den svenska välfärdsmodellen har förändrats. En av artiklarna ifrågasätter fackförbundets Kommunals argument för att införa individuell lönesättning.

Arbetsgivarna och allt fler fackförbund hävdar att individuell lönesättning ökar produktiviteten. Varför är du skeptisk?

John Lapidus. Foto: Agneta Muregård
John Lapidus. Foto: Agneta Muregård

– Det finns olika teorier kring lön och produktivitet och empiriskt har ingen kunnat bevisa att individuell lönesättning leder till högre produktivitet. Ett exempel är så kallade turneringsteorin som innebär att om arbetstagarna tävlar mot varandra kommer tävlingsmomentet leda till att alla presterar bättre.

De teorier som hävdar motsatsen får allt mindre uppmärksamhet. De handlar till exempel om att tävlingskänslan och det hemlighetsmakeri som uppstår med individuella löner har hämmande effekter. Några blir alltid förlorarna och de blir besvikna, omotiverade och i värsta fall deprimerade. De som känner sig misslyckade gör sannolikt inte ett bra jobb. ”Jag har en låg lön och därför gör jag inte mer än jag för betalt för”.

Men är inte lönen och förhoppningen om en högre lön den bästa motivationen för att få de anställda att anstränga sig?

– Nej, det är inte självklart. Även vinnarna i lönerejset kan tappa motivationen, åtminstone är en hög lön inte den enda drivkraften. Inom forskningen skiljer man på yttre och inre motivation. Den inre motivationen, att man trivs med sitt arbete och känner att man gör något meningsfullt, kan försvagas om man får en hög lön. En del forskare beskriver att lönen fungerar som en muta. Arbetsgivaren ger mig den här höga lönen för att jag ska fortsätta att prestera när den inre motivationen är låg.

En annan risk med individuella löner är att anställda lär sig vad arbetsgivaren belönar och det måste inte alltid vara det bästa. Anställda kan se andra lösningar men avstå från dem. Den här modellen kan kväva egna initiativ och leda till att anställda är tysta om missförhållanden, medvetet eller omedvetet.

Vad har arbetsgivarna för motiv till att välja individuell lönesättning?

– Det är inte svårt att förstå att individuella löner skapar en del hemlighetsmakeri och svag arbetsgemenskap. En strejk bygger på att anställda går samman och den risken är liten när var och en inte vet vad kollegerna tjänar. På så vis får arbetsgivarna större makt. Jag är förvånad över att fackförbunden inte ser de här konsekvenserna, att individuella löner kan motverka solidaritet och sammanhållning.

Men strejkrätten regleras ju i kollektivavtalen. Fredsplikten hindrar anställda från att strejka så länge avtalen pågår. Är inte det är bra modell?

– Det är ologiskt att strejkrätten förhandlas och regleras i centrala avtal medan löneförhandlingarna sker lokalt. Om vi flyttar ner löneförhandlingarna på lokal nivå borde egentligen även strejkrätten förhandlas och regleras på lokal nivå. Åter igen är det arbetsgivarna som har övertaget.

Kommunal argumenterar numera för individuell lönesättning och säger att det är ett önskemål från medlemmarna. Varför är du kritisk till beslutet om det stöttas av medlemmarna?

– Dels tycker jag inte att kommunal har tagit till sig den forskning som finns på området. De hänvisar till den forskning som stöder teorin att ökad lönespridning ger högre produktivitet. Bilden är långt ifrån entydig. Dessutom tvivlar jag på att Kommunals medlemmar verkligen har den här uppfattningen. Förbundet hänvisar till medlemsundersökningar, främst den senaste som gjordes 2011 men den har många brister. Frågorna riktades till en förrekryterad webbpanel, vilket innebär att det fanns ett bortfall. Dessutom var svarsfrekvensen låg, vilket innebär ytterligare bortfall. Vidare är vissa frågor och svarsalternativ dåligt formulerade. Det är också lite anmärkningsvärt att Kommunal valde att ge uppdraget till en person som så tydligt förespråkar individuell lönesättning.

Du är också författare till flera böcker. 2011 kom romanen Sverige 2017. Där är ett framtidsscenario där Stefan Löfven statsminister. Han valdes ju inte till partiordförande förrän året efter. Hade du en kristallkula?

– Nu ska jag vara ärlig. I den första upplagan som kom 2011 var Håkan Juholt statsminister men jag reviderade boken året efter och gjorde ett nytryck. Då bytte jag ut Håkan Juholt mot Stefan Löfven. Framtiden kan ju vara förunderligt föränderlig…

Hur ser dina framtidsplaner ut nu efter avhandlingen?

– Jag hoppas få möjlighet att bygga vidare på min forskning och kanske blir det något romanprojekt vid sidan av.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

 

2 KOMMENTARER

  1. Så om alla hade samma lön skulle produktiviteten vara högre än om lönen sätts av arbetsmarknadens parter på en någorlunda fri marknad?
    Det funkade inte så bra i sovjetunionen i alla fall. Om det inte skall vara samma lön för alla, hur skall priset på arbetskraft se ut? Och vem skall bestämma prislistan om inte tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden gör det? Är det staten, facken, forskare eller företagen, eller kanske dessa tillsammans över huvudet på arbetstagarna?

    Sveriges problem verkar inte vara för stor utan för liten lönespridning. Det lönar sig helt enkelt inte med lång utbildning i ett livs perspektiv.

    Och vilken lön är det man mäter? Bruttolön? Den är ganska ointressant för arbetstagaren. Det är disponibel inkomst per arbetad timma som är intressant. Då bör man även räkna investerad tid under utbildning, förlorad arbetsinkomst och förlorade möjligheter till bostad. Istället för utbildning kunde man ha arbetat och tjänat pengar, köpt en billig lägenhet och senare kanske ett litet hus. Det kunde inte studenten. Och när studenten är färdig är både lägenheten och husen för dyra och staten vill ha hans extrainkomst tillbaka som marginalskatt.

    De flesta ingenjörer tvingas betala marginalskatt som tack för sina fem år på högskolan utan lön men med studielån och förlorade arbetsår. Det innebär att en löneökning beskattas med 50-60%. Då behövs minst dubbelt så stor skillnad i Bruttolön för att arbetstagaren skall bli ”nöjd” med sin högre lön. Så det är viktigt om man tittar på bruttolön, nettolön eller disponibel inkomst när lönespridningen mäts. Svårt att förstå av artikeln vilken lön som avses.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.