2 200 tjänster ska bort från Ericsson i Sverige meddelar företaget i ett pressmeddelande. Främst är det tjänstemän inom forskning och utveckling som kommer att beröras.
Här drar Ericsson ner
Det här är det svenska orter som påverkas av neddragningarna som Ericsson aviserade på onsdagsförmiddagen:
Stockholm (1 125 personer)
Katrineholm (400 personer) Här avser Ericsson att helt avveckla verksamheten.
Borås (200 personer)
Göteborg (140 personer)
Kumla (130 personer)
Linköping (120 personer)
Karlskrona (85 personer)
Ericsson vill minska antalet konsulter i Sverige med drygt 850.
Källa: Ericsson
Det var i november 2014 som Ericsson i samband med en kapitalmarknadsdag aviserade besparingar på nio miljarder till 2017 för att ytterligare snabba på den kontinuerliga omstruktureringen av företaget. Sedan tidigare var det klart att besparingarna både skulle omfatta personalnerdragningar och externa kostnader.
De senaste dagarna har förhandlingarna mellan facken och företaget pågått i stort sett oavbrutet och nu på förmiddagen kom beskedet. 2 200 tjänster skärs bort.
Enligt pressmeddelandet rör nerdragningen huvudsakligen forskning och utveckling vilket indikerar att många tjänstemän kommer att beröras.
– Vi ser med oro på det nya varslet från Ericsson och kommer att ge allt stöd vi kan till de medlemmar som drabbas, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.
Sveriges Ingenjörer har i dag totalt cirka 7 000 medlemmar inom Ericsson-koncernen. Fler än hälften, cirka 4 000, arbetar i Kista.
Nettoantalet anställda i Ericsson ökade 2014 med 3 715 personer. I slutet av 2014 uppgick det totala antalet anställda till 118 055 personer (114 340), varav 19 251 personer tillkommit. Samtidigt lämnade 15 536 personer Ericsson på grund av normal personalomsättning och verksamhetens pågående omställning.
År 2000 hade Ericsson över 42 000 anställda i Sverige. Före dagens neddragningar är bolaget nere på strax över 17 500 anställda.
Läs mer: Ingenjörerna på Ericsson är oroade.
Jenny Grensman och Ania Obminska
@Björn Nilsson:
”Ser vi nu början på en våg av rationaliseringar bland tjänstemannagrupperna?”
Ja, eller snarare så här: De tjänstemän som det finns överskott på kommer pressas att ta lägre kvalificerade arbeten, som inte har med deras utbildning att göra, och till lägre lön. Ingenjörerna i Sverige är bland de som allra tydligast tillhör denna kategori.
Antal utbildningsplatser per år, 1985:
Läkare: ca 1.500
Jurister: ca 1.000
Civilingenjörer: ca 2.000
Antal utbildningsplatser per år, 2014:
Läkare: ca 2.000
Jurister: ca 2.000
Civilingenjörer, högskoleingenjörer, och tekniska kand/mag: ca 15.000
Ganska enkelt att dra slutsatser av vad det kommer leda till för ingenjörerna. Och det kommer bara bli värre tills problemet åtgärdas – ordentligt. Vi talar om en halvering eller mer av antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna som kommer behövas för att de som examineras faktiskt ska få relevanta jobb framöver.
Notera: För år 1985 anges inga högskole ing eller tekniska kand/mag, eftersom de utbildningarna inte fanns då (eller för den senare kategorin endast i väldigt begränsad utsträckning).
Ericsson har kommit långt efter sina konkurrenter. Sedan år 2000 har man kontinuerligt sparkat ut eller tvingat ut de flesta högpresterande ingenjörer och innovatörer. Antingen direkt vid uppsägningar, eller genom att betala fina avgångsvederlag, eller genom att stoppa deras karriär. Ingen löneutveckling, stöld av idéer, hot, utmobbning, outsourcing av kärnverksamhet (R&D) och andra tekniker hör till de instrument som Ericssons ledning konsekvent tillämpar för att bli av med den högpresterande delen av ingenjörerna.
Detta kommer förr eller senare leda till bolagets död eller styckning av utländska uppköpare.
Tack för den här tiden Ericsson.
Daniel: de flesta ingenjörer blir konsulter, bara för att inse att lönen är lägre. Många startar senare eget företag inom hantverk, restaurang eller andra lågnivåbranscher. Som många har varnat för i säkert 30 år så är Sverige på väg att bli ett U-land! När skall folk fatta det?
Då var det dags igen. Verksamheten i Sverige är exponentiellt avklingande sedan telekomkrisen 2001. Med lite etrapolation inser man att det inte kommer finnas några ingenjörs jobb på E år 2020.
Däremot har E fortfarande förvånansvärt många anställda inom management, projektledning, inköp, administration och annat viktigt. Vi får se om bilan även träffar några av dessa områden denna gång.
Sedan pratas det om ingenjörsbrist i Sverige. Knappast. Däremot en avklingande arbetsmarknad inom all form av högteknologi. Det kanske är detta som avses när politikerna talar sig varma för ”innovation” och ”kunskapssamhälle”.
Ser vi nu början på en våg av rationaliseringar bland tjänstemannagrupperna? Sett till de signaler som förekommit från olika företag och organisationer finns det en uppenbar risk att vi ser en ny trend.
Detta gör att det fackliga arbetet att främja anställningstrygghet, kompetensutveckling och god omställning på lokal och central nivå blivit allt viktigare.
För ingenjörer och akademiker innebär det t ex möjlighet att under ett yrkesliv få möjlighet att växla in på nya yrkesbanor eller inriktningar i takt med samhällsutvecklingen.
Därutöver krävs starkare band mellan regional och lokal facklig verksamhet för att gemensamt skapa bättre förutsättningar för rörlighet och enskildas anställningsbarhet
Det innebär idag samarbete för Ericssons anställdas bästa och i morgon kanske för vår arbetsplats.
Korrigering av mitt förra inlägg: Strax *över* 10% anställda i Sverige ska det vara. Det är nämligen totalt 118 055 anställda globalt, och kvar i Sverige efter neddragning finns 17500-2200=15300 anställda. Så det blir 15300/118055=12.96%. Men det är fortfarande en väldigt låg andel anställda i Sverige numera…
”I slutet av 2014 uppgick det totala antalet anställda [i hela världen] till 118 055 personer
[…]
År 2000 hade Ericsson över 42 000 anställda i Sverige. Före dagens neddragningar är bolaget nere på strax över 17 500 anställda [i Sverige].”
Så mindre än 10% anställda i Sverige då alltså. Lustigt att man fortfarande ser detta som ett ”svenskt bolag”.
Jag undrar även var alla ingenjörer tagit vägen? Ericsson, Sony Ericsson, Astra, osv gör kontinuerligt nerdragningar och flyttar ingenjörsjobben utomlands. Samtidigt tillkommer väldigt få nya ingenjörsjobb i Sverige. Och antalet personer som examineras på ingenjörsutbildningarna är rekordstort. Ändå skriker företagen ständigt om ”ingenjörsbrist”(!).
Jag får inte ihop ekvationen… Tvingas alla svenska ingenjörer ta jobb som inte har med utbildningen att göra, eller var tar alla vägen?!