Ungefär var fjärde ingenjörschef som svarade på Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät hade bytt jobb. Trots att kvinnliga ingenjörschefer verkar byta jobb i något högre utsträckning låg deras löner ändå generellt sett på en lägre nivå. Men bland yngre chefer på enhetsnivå var skillnaderna mindre.
Ungefär var fjärde ingenjörschef som svarade på Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät hade bytt jobb. Trots att kvinnliga ingenjörschefer verkar byta jobb i något högre utsträckning låg deras löner ändå generellt sett på en lägre nivå. Men bland yngre chefer på enhetsnivå var skillnaderna mindre.
Enligt siffror från Sveriges Ingenjörers senaste lönestatistik bytte drygt var fjärde av dem som svarade, 26 procent av 12 300 ingenjörschefer, jobb. Denna grupp höjde sin lön med i genomsnitt 10 procent medan de som var kvar på samma jobb höjde lönen med i genomsnitt 4 procent. Att byta arbetsgivare var alltså det som gav den största löneökningen för ingenjörscheferna, enligt statistiken.
Natasha Kavalic. Bild: Sveriges Ingenjörer
– Ingenjörscheferna är attraktiva på arbetsmarknaden. Att var fjärde ingenjörschef byter jobb tyder på att många vill åt dem, säger Natasha Kavalic, ansvarig för Sveriges Ingenjörers chefservice.
Varför tittar ni specifikt på ingenjörscheferna i lönestatistiken?
– Ingenjörscheferna är en förhållandevis stor grupp av medlemskåren och en strategiskt viktig grupp för oss. Om ingenjörscheferna trivs, trivs ingenjörerna, säger Natasha Kavalic.
En trend som förbundet har sett i flera år är att kvinnliga ingenjörschefer byter jobb i högre utsträckning än män. Natasha Kavalic tror att det beror på att allt fler kvinnor är på tårna. De vill vidare i karriären i samma utsträckning som männen, menar hon. Men även om jobbyte brukar byta högre lön och kvinnor byter jobb i högre utsträckning, enligt förbundets statistik, har de kvinnliga ingenjörscheferna ändå en lägre lön än männen, i snitt.
– Vi ser dock att yngre kvinnliga ingenjörschefer på enhetschefsnivå har ungefär samma lön som de manliga. Jag vill tro att det är en generation som ställer högre krav på sin arbetsgivare och att det påverkar lönerna i positiv riktning, säger Natasha Kavalic.
Skillnaden var enligt statistiken drygt 300 kronor.
I privat sektor, där lönespridningen är större än inom offentlig sektor, var snittlönen för en ingenjörschef 63 500 kronor i oktober 2014. Inom offentlig sektor låg snittlönen på 53 300 kronor.
Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik baserar sig på siffror från oktober 2014. Totalt 12 300 ingenjörschefer svarade på löneenkäten, via brev och mejl. Av dessa ansåg 40 procent att de helt eller till stor del kompenserades tillräckligt för det arbete de utförde och det ansvar de hade genom högre lön och andra förmåner.
Sveriges Ingenjörer beräknar att ungefär 20 000 av samtliga medlemmar är chefer. Majoriteten av dessa arbetar i privat sektor.
Mer uppgifter från chefslönestatistiken hittar du här.
Ania Obminska
