Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenForskningsanslag efter peer-review

Forskningsanslag efter peer-review

Vetenskapsrådet föreslår ett nytt system för att fördela statliga forskningsanslag. Fördelningen ska ske genom kollegial bedömning av forskningen. SULF är emot förslaget. Sveriges Ingenjörer är i grunden positivt men ser vissa svagheter.

Universitetens och högskolornas forskning ska få tävla om statliga forskningsanslag. Vetenskapsrådet lade i slutet av 2014 fram ett förslag till regeringen att från 2016 ska 20 procent av de statliga forskningsanslagen delas ut till lärosätena efter hur pass bra forskning de bedriver.

Tanken är att en resursfördelning som baseras på en kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans ska förbättra den svenska forskningen. Redan i dag fördelas 10 procent av de statliga anslagen efter olika indikatorer som antal publiceringar, citeringar, och andel externa medel, men i det nya systemet ska betygen sättas av expertpaneler inom de olika forskningsområdena.

Enligt förslaget ska svensk forskning delas in i 24 forskningsområden som i sin tur samlas ihop i fem kategorier

1. Naturvetenskap och lantbruk
2. Teknikvetenskap
3. Medicin
4. Samhällsvetenskap
5. Humaniora och konstnärlig forskning

Antalet enheter varierar mellan forskningsområdena. De utgörs av de olika lärosätenas samlade forskning inom det området. Totalt ska drygt 900 experter titta på forskningen, enligt Vetenskapsrådets förslag.

Enligt förslaget ska 24 paneler stå för bedömningen av lärosätenas forskning. Vart sjätte år betygsätts forskningen, en bedömning som sker efter tre kriterier: kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin. Kvalitetsaspekten blir viktigast. Den viktas till 70 procent och de andra två till 15 procent var. Dessa tre betyg sammanställs till ett gemensamt betyg på en skala från 1 till 5. Det sammanvägda betyget vägs slutligen av mot lärosätets volym, det vill säga omsättning och antal anställda.

Med ett sådant system är det enligt Vetenskapsrådet lättare att undvika att premiera det bestående och ”säkra”. Dagens system för fördelning av forskningsanslag har kritiserats för att missgynna nytänkande och risktagande, just det som är så viktigt för forskningen.

Tillväxtanalys, en myndighet under Näringsdepartementet, har studerat liknande system i andra länder, främst Storbritannien, Kina och Nederländerna. Deras rapport pekar på komplexiteten i att skapa ett transparent, rättvisande och kostnadseffektivt system. De gör vissa rekommendationer, bland annat att utvecklingen av ett nytt system måste få ta tid, rimligen flera år och att metodutvecklingen bör ske iterativt och att metoderna testas noggrant.

De skriver också i sin rapport att utvärderingskriterierna måste var transparenta och förutsägbara. Dessutom måste byråkrati och tungroddhet undvikas. Det sistnämnda har varit orsak till att liknande system har avskaffats.

SULF, Sveriges universitetslärarförbund, är kritiskt till Vetenskapsrådets förslag. I en ledare med rubriken ”Det räcker nu!” skriver SULFs ordförande Mats Ericson att förslaget ger de enskilda forskarna sämre möjligheter att tänka fritt och långsiktigt. Han påpekar att cirka 57 procent av lärosätenas totala forskningsfinansiering redan är konkurrensutsatta i form av externa resurser vunna i konkurrens mellan enskilda forskare och lärosäten.

”Om nu också den lilla skärv av fasta forskningsmedel vi fortfarande har ska utsättas för granskning av vilken nytta forskningen gör eller har gjort lär riskbenägenheten och nydanande tänkande minska ännu mer.”

Omdiskuterat om konkurrensutsättning

Vetenskapsrådets förslag att konkurrensutsätta delar av statsanslagen till forskning är omdiskuterat.

Läs förslaget här.

Sveriges Ingenjörer är i grunden positivt till Vetenskapsrådets förslag. Laila Abdallah som är förbundets utredare i utbildnings- och forskningsfrågor, ser några problemområden. I bedömningen av forskningens genomslagskraft föreslår Vetenskapsrådet att man ska titta 6 år tillbaka i tiden.

– Tekniska landvinningar kan ta betydligt längre tid för att ge avtryck på samhället. Det kan bli väldigt missvisande, säger hon.

Hon påpekar också att Vetenskapsrådets förslag måste integreras med Vinnovas modell för utvärdering av lärosätenas samverkan med samhället utanför akademin.

– Universitetskanslerämbetet har ett förslag till hur man ska utvärdera forskarutbildningen. Det blir många modeller på samma gång som överlappar varandra. De måste synkroniseras.

Slutligen tycker Sveriges Ingenjörer att det behövs ett organ för forskning om forskning, som utför metaanalyser för att utvärdera dess betydelse för samhället.

– Här verkar det som om både Vinnova och Vetenskapsrådet har lyssnat på oss, säger Laila Abdallah.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Att inte ”resursfördelning som baseras på en kollegial bedömning ” får varningsklockor att ringa hos SI är för mig obegripligt. Risken för korruption och svårgerpolitik är ju markant. Om man har insikt i orskningsvärlden så vet man ju att den är redan idag väldigt smutsig på många sätt, med kollegial bedömning för publicering etc som snarare gör att rätta kontakter är viktigare för din forskning än resultaten.

Lämna ett svar till Faye Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

1
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.