Den svenska industrin står inför en stor utmaning. Industrins andel av Sveriges BNP krymper, och det behövs en satsning på smart tillverkning, precis som i Tyskland. Det tyckte flera industriföreträdare på ett seminarium arrangerat av tysk-svenska handelskammaren.
Den svenska industrin står inför en stor utmaning. Industrins andel av Sveriges BNP krymper, och det behövs en satsning på smart tillverkning, precis som i Tyskland. Det tyckte flera industriföreträdare på ett seminarium arrangerat av tysk-svenska handelskammaren.
För några år sedan stod industrin för cirka 21 procent av landets BNP. I dag svarar industrin endast för 17 procent. Det kan jämföras med Tyskland där industrins andel av BNP fortfarande ökar. I dag svarar den tyska industrin för cirka 23 procent av landets BNP.
Tyskland satsar också, som inget annat land, på att förnya och modernisera sin industri. Den stora satsningen går under namnet Industri 4.0, och innebär att fabrikerna ska automatiseras och bli betydligt smartare än i dag. Ett av målen är massproduktion där varje enskild produkt ändå kan vara unik, konstruerad efter beställarens önskemål.
Läs mer om industri 4.0 i senaste ingenjören
I Ingenjören nummer 2, 2015 kan du läsa mer om industri 4.0. Läs Peter Alestigs reportage.
Förra veckan arrangerade tysk-svenska handelskammaren ett seminarium där flera industriföreträdare samtalade om att även Sverige måste skapa en ny modernare version av industrin för att förbli konkurrenskraftigt.
Siemens är ett av de stora tyska företagen som leder utvecklingen och Klaus Helmrich från Siemens berättade om företagets satsningar. Han pratade om vikten av att korta ner utvecklingstiden för nya produkter så att de snabbare når marknaden. Han pratade också om vikten av flexiblitet och individualiserad massproduktion, men också om ökad energieffektivitet.
Han passade förstås på att göra reklam för sitt företag, och sa att Siemens var mer än villiga att med sin mjukvara hjälpa företag som ville modernisera sin tillverkning.
– Med vårt system behövs inga prototyper, sa han. Allt finns i simuleringen.
Enligt Klaus Helmrich har Sverige rätt kompetens för att liksom Tyskland skapa denna nya industri. Han sa också att det är viktigt att Sverige sätter igång med digitaliseringen snart, eftersom idén om den nya industrin sprids i hela världen. Han berättade om en industrimässa där kineser hade flockats kring Siemens monter om Industri 4.0.
– Men det är vd som måste ta beslutet, sa han.
I dag är det mest stora företag som har anammat idén om smarta fabriker, men Klaus Helmrich tyckte att även små företag borde satsa och spådde också att de, åtminstone i Tyskland, snart skulle göra det.
Thomas Lundholm, professor i industriell produktion vid KTH, sade att Tyskland har förmåga att satsa mycket större än Sverige, men att Sverige har en fördel som vi kommer att kunna utnyttja: de platta organisationerna. Men Thomas Lundholm tyckte inte att de svenska politikerna verkar vara tillräckligt medvetna ännu. Han hoppades däremot på att en robotiserad industri skulle kunna vara coolt, vilket kanske kan locka ungdomar till industrin.
Jan Brockman, forsknings- och utvecklingschef på Electrolux, konstaterade att många är oroliga för att jobben ska försvinna. Han sa också att jobben säkert kommer att förändras, men att automation egentligen är bra för sysselsättningen.
– Det är bara om man producerar bättre produkter som det blir några jobb alls, sa han. Anställda kanske måste omskolas, men det kan göras.
De inbjudna talarna var överens om att industrin blir alltmer komplex och att företagens grundinställning därför måste förskjutas från tävling till alltmer samarbete.
Sture Henckel
