EU:s löntagare vädrar morgonluft

Foto: Tyannar81/Thinkstock.

Foto: Tyannar81/Thinkstock.

När EU:s medlemsländer långsamt reser sig efter krisen börjar även fackföreningar och löntagare tycka att det är dags att lossa på svångremmen. Och det finns löneutrymme och anställningsvillkor att försöka få tillbaka.

Foto: Tyannar81/Thinkstock.

Foto: Tyannar81/Thinkstock.

När EU:s medlemsländer långsamt reser sig efter krisen börjar även fackföreningar och löntagare tycka att det är dags att lossa på svångremmen. Och det finns löneutrymme och anställningsvillkor att försöka få tillbaka.

Flygplatspersonal i Spanien, hamnarbetare i Frankrike, förskollärare och tågförare i Tyskland har alla nyligen strejkat för bättre villkor. I Tyskland har antalet arbetsdagar som gått till spillo på grund av strejk eller andra protestaktioner redan överskridit en miljon i år (156000 2014) enligt tidskriften The Economist.

En holländsk arbetsmarknadsforskare säger till tidskriften att det i Europa finns en känsla av ”nu är det vår tur”.
– Före nedgången fick löntagarna höra att de skulle hålla igen för att stimulera exporten, så kom kraschen och lönerna trycktes ner ytterligare. Nu ser krisen ut att vara över och löntagarna vill ha sitt.

Många fackföreningar har förlorat mark under krisen i synnerhet i de hårt drabbade länderna i södra Europa där regeringarna skar i eller hindrade kollektivavtal under de magra åren. Att fackföreningarna inte kunde hjälpa sina medlemmar vid neddragningarna anses ha bidragit till tappet.

Enligt OECD, Eurostat är det nu endast i Island, i Sverige och i Danmark som över 60 procent av de anställda är med i facket. Sverige och Island är också de enda länder på en lista över tolv EU-medlemmar som har sett reallöneökningar 2010-2013.

Källa: The Economist

Jenny Grensman

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Vad vet du om den svenska modellen?

Vad vet du om den svenska modellen?

De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Fler artiklar