Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivÖverkvalificerade löper hälsorisk

Överkvalificerade löper hälsorisk

Överkvalificering på jobbet kan leda till för tidig död. Åtminstone för den som i många år fastnar som överutbildad på ett jobb.

Den som sitter fast i ett jobb utan att få användning för sina kunskaper riskerar att dö i förtid. På kort sikt har det just ingen betydelse, men risken ökar för dem som länge sitter fast i ett ”enklare” jobb.

Anthony Garcy
Anthony Garcy

– Effekten är inte så stor, men den finns där, säger Anthony Garcy.

Anthony Garcy är doktor i sociologi vid Chess, Centre for Health Equity Studies, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet. Han har i en omfattande studie undersökt risken för för tidig död hos personer som efter en akademisk examen hamnar i jobb där de är att betrakta som överkvalificerade, det vill säga arbete där de inte får användning för sin utbildning. För många handlar det i praktiken om ”enklare” jobb inom vård eller omsorg.

Studien bygger på registerdata över svenskfödda män och kvinnor födda mellan 1926 och 1985 som var i livet 1990, med uppgifter om utbildningsnivå och position i arbetslivet.

Studien omfattar däremot inte orsakerna till att överkvalificerade personer riskerar att dö i förtid, men enligt Anthony Garcy handlar det sannolikt om psykosociala faktorer. Det tar tid att skaffa sig en akademisk utbildning. Den som då inte lyckas skaffa sig ett jobb inom sitt område kan tvingas se sin utbildning förlora i värde med tiden.

– Bristen på stimulans kan ge ökad konsumtion av alkohol, tobak eller andra vanor som försämrar hälsan, säger han och betonar att det är en möjlig tolkning.

Underligt nog visade studien också att underutbildade personer, med jobb där kollegerna har en genomsnittligt högre utbildning, var skyddade mot den förtida död som de överkvalificerade riskerade. Enligt Anthony Garcy kan medlemskap i ett fackförbund möjligen ha en skyddande effekt för dem som är underutbildade, men det är bara en teori, betonar han, eftersom sådana faktorer inte fanns med i studien.

Risken för en förtidig död bland långvarigt överkvalificerade gäller både män och kvinnor och den kvarstår även efter att resultaten korrigerats för faktorer som tidigare problem med hälsa, jobb, eller annat. Studien omfattar inte personer med utländsk bakgrund, men Anthony Garcy jobbar nu på en studie där han tittar på hur överkvalificering på jobbet drabbar dem.

Sture Henckel

5 KOMMENTARER

  1. Jag vill nog hålla med Lennart Karlsson, kanske inte helt, men mestadels. Jag känner inte igen den återkommande bilden av det stora suget efter ingenjörer och den underförstådda bilden av att det är så lätt att ”lyckas” som ingenjör i Sverige. (Alla är inte ”alfahannar” som Lennart så fint uttrycker det). I mitt fall var det tydligt nyligen när jag skulle byta från en forskarkarriär (fysik) i Tyskland till en konventionellare ingenjörskarriär i föredragsvis Sverige. Det genomgående intrycket från svenska arbetsgivare var smalspårighet: man måste passa sökprofilen väldigt väl, och har man en lite annorlunda teknisk bakgrund och inte jobbat som ingenjör hela tiden så anses man inte så relevant (lära sig på jobbet verkar inte finnas). Magkänslan är att det hade varit lättare i Tyskland. Många av ingenjörsstudentkompisarna verkar ha klarat sig väl men knappast alla. Själv har jag väl klarat mig ganska väl så här långt genom mkt envishet och genom att flytta (ingen familj), men framgång har inte varit en självklarhet. Därför har jag full förståelse för att fullt kompetenta ingenjörer fastnar som överkvalificerade på enklare jobb de eg. inte vill ha. Det borde skildras mer. Skildra idéer och inspirerande personer är bra i viss mån, men representativa beskrivningar och problembeskrivningar (och lösningar) är ännu viktigare.

    /Civilingenjör, teknisk fysik 2005, Chalmers (som är varken lastgammal, utlandsfödd, eller ”knepig”, för att förekomma undringar)

  2. Re: Karin

    Intressanta personer helt klart. Men jag håller med Lennart att det vore trevligt att lyfta fram de röstsvaga ingenjörerna och deras historier. Leta reda på personer med mer brokig bakgrund (arbetslöshet, krämpigt, comeback). Sen tycker jag etnicitet, samt kön är så helt orrelevant i en artikel. Ingenjörer jobbar nuförtiden alla i en global värld med ingenjörskollegor av olika nationaliteter, kön och utseende. Vi umgås, jobbar och sammarbetar med personer från alla världens hörn, kön och HBQT tillhörighet. Det är inget att bygga en artikel på (kön, utseende ) utan mer djupgående artiklar människoöden vore trevligt. Gärna även icke-management ingenjörer, vilket oftast är de som är ”doers” men inte lika högljudda och villiga att stå i rampljuset som managementingenjörer. Det blir lite mycket av samma annars…

  3. En möjlig orsak till att de som är underkvalificerade kan även vara att de har ett annat skyddsnät.
    Om man lyckas få ett jobb som man är underkvalificerad för så är det oftast för att man är en släkting till chefen eller ägaren…
    Det ger ju en helt annan trygghet och tillfredsställelse i tillvaron.

  4. Hej!

    Vad har förbundet för kontakt med ingenjörer som exempelvis är arbetslösa, praktiserar (i jobb som kanske är väldigt enkla) och vad för research kan ni göra mot kommuner och företag som säger sig söka kompetent personal?

    Jag är ett exempel på dilemmat, praktiserar som vaktmästare och litet användarstöd (IT) i en mindre/medelstor kommun i södra Sverige.

    Min upplevelse är att det;
    1 – inte existerar någon brist på välutbildad arbetskraft alls, det handlar snarare om att antalet arbetslösa är så högt att arbetsgivarna (oavsett offentligt/statligt/privat) kan välja och vraka.

    2 – Hur länge är egentligen en ingenjörsutbildning relevant? I mitt fack – det datatekniska – sades det allmänt att efter ett halvår är utbildningen föråldrad. Kan man kolla upp hur ”gammal” utbildning och erfarenhet är hos den som anställs hos olika företag? Jag har full förståelse för att en utbildning har ett ”bäst-före” datum, men….

    3 – Är mer intresserad av bredd i era reportage. Att pryda(?) en artikel med en testosteronstinn alfahanne (oavsett vem det är) som ger intryck av att presentera ett slags supermänniska, när de flesta av oss förmodligen är långt ifrån det.

    Kommer man någon gång få läsa om en ingenjör (strunt samma man eller kvinna) som varit arbetslös en längre tid, gjort comeback, gått på några minor på vägen och som står med båda benen stadigt i backen?

    Även om många vill vinna, är det min gissning att än fler förmodligen är nöjda med att göra ett bra jobb och känna att de utvecklas inom ramarna för det, än känna att de måste vara några ”supermänniskor”.

    Vill ni förbättra tidningen ”Ingenjören”? Ta då (min åsikt) och jämför med Shortcut som i mitt tycke är bland det mest stereotypa och tråkiga man kan läsa. Typ Stureplansblaska. Gör sedan ett kliv åt andra hållet från hur ”Ingenjören” idag ser ut och vilka människor man beskriver, så kan det (i mitt tycke) bli bättre.

    En sista sak: jag är tyvärr inte förvånad över att det finns ingenjörer/ledare inom olika branscher som uppenbarligen har svårt att acceptera ”konkurrens” från kvinnor. Dilemmat är att man kan börja undra över hur det egentligen står till bland ingenjörer/ledare i gemen. Har en del verkligen kvar ett ideal som hämtat från förra seklet, är det illa, väldigt illa.

    Feminism har jag aldrig fattat, jämlikhet däremot!

    • Hej Lennart och tack för dina kommentarer. Det är verkligen en stor men rolig utmaning att göra ett medlemsmagasin för förbundets drygt 140 000 medlemmar där alla ska hitta något intressant att läsa. Ambitionen från redaktionens sida är hela tiden att visa den bredd och mångafald som finns bland ingenjörer i Sverige. I Ingenjören 3:2015 valde vi att göra ett porträtt av Roman HAssas – en ingenjör med ett intressant arbete och en hobby som vi hoppades skulle utmana schablombilden av ingenjörer. I nummer 4:2015 som kom till läsarna häromdagen porträtterar vi Maria Khorsand, en kvinnlig ingenjör som är vd för SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås, uppväxt i Iran och med en ingenjörsexamen från USA. Frågan som du tar upp om när en utbildning är för gammal och om det egentligen finns någon ingenjörsbrist är ett ämne som vi har skrivit om flera gånger. I Ingenjören 2:2014 finns en längre artikel där vi har försökt reda ut myten om ingenjörsbristen. Du hittar den under fliken magasinet/arkiv. Här är länken till detta nummer. https://www.ingenjoren.se/media/2014/02/Ing-1-14_low.pdf
      Karin Virgin, tf chefredaktör

Lämna ett svar till Karin Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.