Nätverk bevakar akademisk frihet

Den akademiska friheten hotas av idéer hämtade från New Public Management. Det anser ett nätverk av akademiker som undersöker hur det egentligen står till med våra svenska lärosäten. Den akademiska friheten hotas av idéer hämtade från New Public Management. Det anser ett nätverk av akademiker som undersöker hur det egentligen står till med våra svenska lärosäten (UPPDATERAD).

En professor med kunskap på området ska öppet kunna kritisera statens kalhyggespolitik. En mångfaldskritisk anställd vid ett lärosäte bör få säga sin mening, även om frågan är känslig. Det anser Academic Rights Watch, ett nätverk av akademiker från olika svenska lärosäten som bildades för tre år sedan och som ser det som sin uppgift att bevaka och granska den akademiska friheten.

Erik J Olsson. Foto: Nina Olsson

– Hittills har det inte varit någon som har bevakat det här området ordentligt, säger Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, och en av grundarna av Academic Rights Watch.

Idéer till granskningar får nätverket från artiklar eller enskilda som tar kontakt och vill ha hjälp. Nätverket tar del av den dokumentation som finns i ärendet, begär ut handlingar och gör intervjuer. Den dokumentation som används kan vara skriftlig eller vara ljudfiler. I artiklarna som nätverket publicerar på sin hemsida finns ofta källhänvisningar i form av länkar och dokument.

– Vi försöker vara väldigt noggranna med detta och vill se till att läsarna kan bilda sig en egen uppfattning av ärendet. Vi vill inte bara tycka, utan vi vill gå till botten med alla fall, säger Erik J Olsson.

Med autonomireformen 2011 togs vissa av de lagar som reglerade högskolornas inre organisation och läraranställning togs bort. Nu skulle friheten för universitet och högskolor öka. Men Erik J Olsson har sett en utveckling som går mot mindre akademisk frihet för anställda på lärosätena, särskilt på de nyare och mindre där traditionen av kollegialt styre inte har varit lika stark.

Förra året granskade nätverket interna kommunikationsdokument på 18 lärosäten och kom fram till att tio av dessa hade policies som hämmade yttrandefriheten. Det vanligaste var att lärosätena angav att den externa kommunikationen skulle föregås av en intern kommunikation, vilket kan tolkas som att anställda inte kunde ha kontakt med media förrän detta var förankrat internt. Detta går i så fall emot meddelarfriheten, som innebär att offentligt anställda har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter.

Efter granskningen anmälde Academic Rights Watch de tio lärosätena till Universitetskanslersämbetet. Flera av lärosätena, däribland Chalmers tekniska högskola, har efter granskningen reviderat sina kommunikationsdokument. I Chalmers nya policy står det uttryckligen att anställda på lärosätet omfattas av grundlagen om yttrande- och meddelarfrihet.

Chalmers förklarar i ett mejl bakgrunden till sin nya kommunikationspolicy: ”Under 2014 fick Chalmers kritik för sina riktlinjer för kommunikation som ansågs hämma yttrandefriheten. Chalmers tog då istället fram en kommunikationspolicy som togs i bruk i april 2015. Arbetet med att ta fram policyn skedde i nära dialog med representant från Academic Rights Watch. Kommunikationspolicyn ersätter de riktlinjer för kommunikation och policy för sociala media som tidigare fanns.

För alla anställda på Chalmers gäller grundlagen om yttrande- samt meddelarfrihet. Det uttrycks nu tydligt i den nya kommunikationspolicyn. Enligt rekommendationer från JK utformades kommunikationspolicyns övriga innehåll så att den uttryckligen begränsas till att enbart gälla kommunikation som en person gör å myndighetens vägnar, t ex som kommunikationsansvarig talesperson i en sakfråga, eller i professionen kommunikatör. Vi strävar efter att det ska vara tydligt i våra styrdokument att akademisk frihet råder.”

Något annat som Academic Rights Watch har tittat närmare på är lagen om offentlig anställning, som säger att skicklighet ska avgöra vem som får en tjänst. Så funkar det inte i alla fall i dag, enligt nätverkets granskning. Ett fall som nätverket granskade handlade om tillsättningen av en ny professor vid Luleå tekniska universitet. De två sakkunniga hade båda placerat en manlig professor på första plats, men lärosätet gick emot deras bedömning och valde att anställa en kvinnlig professor. Enligt Academic Rights Watch beror detta på ett mål om att öka andelen kvinnliga professorer. Beslutet överklagades till överklagarnämnden för högskolan, där den manlige professorn fick rätt.

Luleå tekniska universitets rektor Johan Sterte kommenterar ärendet så här:

Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet Fotograf: Tomas Bergman

– Vi har en anställningsnämnd på universitetet som bereder förslag på kandidater. Nämnden föreslog en annan kandidat än den som de sakkunniga lyfte fram och det händer i många fall. Nu överklagade mannen detta till överklagarnämnden och fick rätt. Det måste vi dra lärdom av. Sedan rättar vi oss också efter beslutet, säger Johan Sterte.

Johan Sterte berättar att kandidaterna skiljde sig åt vad gäller expertis inom olika områden och att detta var en av grunderna till de olika bedömningarna. En lärdom han tar med sig från ärendet är att lärosätet behöver vara mer specifikt i utformningen av annonserna och att vara tydligare med vad det är som universitet söker.

Erik J Olsson säger att den akademiska friheten hotas mycket på grund av det inflytande som New Public Management-tankarna har fått. Det offentliga styrs på ett sätt som ska likna det privata, med ledord som effektivisering, värdeökning och målstyrning. Men kollegial styrning är det centrala på ett lärosäte, anser Erik J Olsson.

– Det viktigaste inom akademin är att arbeta långsiktigt, att stödja demokratin och att ta reda på vad som är sant. Men det finns starka lobbygrupper, så som Svenskt Näringsliv, som har haft en väldigt stor betydelse för utvecklingen på våra lärosäten. Många företag tjänar också på att serva universitet och lärosäten, med exempelvis konsulter eller extern utbildningsverksamhet, säger han.

Johan Sterte har svårt att se ett direkt samband mellan kollegial styrning och akademisk frihet.

– Grundstommen i akademisk frihet är att man har rätt att välja sin forskning, att man har rätt att publicera sig och att fritt utveckla forskningsmetoder. Det är stommen och så det definieras i lagen. New Public Management är ett begrepp som missbrukas. Det behöver nyanseras. Det finns baksidor med New Public Management, men modellen är inte något som jag tycker går emot högskolan, säger Johan Sterte som också betonar att yttrande- och åsiktsfriheten gäller alla, och att den är helig.

Ania Obminska