I takt med att artificiell intelligens blir allt mer kraftfull växer också behovet av att kunna reglera maskinernas beteende. Det menar forskaren Magnus Hjelmblom som har skapat ett ramverk för att kunna göra det på ett säkert sätt.
Mer om studien
Läs abstract till studien:
Magnus Hjelmblom, Norm-Regulation of Agent Systems: Instrumentalizing an algebraic approach to agent system norms
Det kan komma en dag när maskiner med intellektuell förmåga kommer att kunna förbättra sig själva och utveckla en intelligens många gånger mer avancerad än vår egen. Somliga ser den här utvecklingen som mänsklighetens räddning, där maskinerna kan hjälpa oss att hantera svält, åldrande och sjukdomar. Andra menar att artificiell intelligens kan innebära början på slutet för mänskligheten.
Forskaren Magnus Hjelmblom vid Högskolan i Gävle hör till den mindre oroliga skaran. Med hjälp av normer, olika slags regler som reglerar beteende, kan vi se till att agenterna, det vill säga program som är helt eller delvis självständiga och kan göra egna val, bara gör det de har tillåtelse till, säger han. Magnus Hjelmblom har i sin avhandling använt och vidareutvecklat ett algebraiskt ramverk för att kunna göra just detta.
– Om man vill kunna styra mjukvaruagenters beteende, eller robotar som på något sätt ska samspela med varandra, så måste man reglera dem på något sätt. Ett sätt är att använda normer, ett begrepp som för tankarna till outtalade sociala regler, men i mitt fall kan det också röra sig om om formella regelsystem och lagar, berättar Magnus Hjelmblom.
Agenternas beteende kan styras av vad de vill göra samtidigt som de styrs av ett normativt system som berättar vad de får och inte får göra.
Fördelen med att utgå från algebra i stället för logik, som har varit det vanligaste hittills, är bland annat att den algebraiska metoden lämpar sig väl för tillämpning i datavetenskapliga sammanhang, något som demonstreras i avhandlingen, säger Magnus Hjelmblom.
– Datavetenskapliga problem modelleras ofta med hjälp av formell logik, men för att kunna säga något utöver de enkla samband som gäller i alla sammanhang så måste logiken kopplas till det underliggande problemområdet, som ofta beskrivs i mängdteoretiska termer. Det är där algebran kommer in i bilden. Varför då inte börja direkt med den algebraiska strukturen, i stället för att ta en omväg via logiken?
Det som är avgörande för utvecklingen av artificiell intelligens är att människorna behåller kontrollen över den, anser Magnus Hjelmblom.
– Fattar vi en lång rad korkade beslut kan vi tappa kontrollen. Jag tror att det i slutändan är viktigt att vi under överskådlig tid, även om maskinerna utvecklas allt mer, behåller kontrollen över maskinerna och att människorna behåller ansvaret för maskinernas utveckling.
Ania Obminska
