Foto: 4028mdk09/Wikimedia Commons
Kvinnliga ingenjörer på ABB tjänar mindre än sina manliga kolleger. Lönegapet växer med åldern och kring 65 år tjänar de manliga ingenjörerna på företaget 9 000 kronor mer än sina jämnåriga kvinnliga kolleger.
Kvinnliga ingenjörer på ABB tjänar mindre än sina manliga kolleger. Lönegapet växer med åldern och kring 65 år tjänar de manliga ingenjörerna på företaget 9 000 kronor mer än sina jämnåriga kvinnliga kolleger.
Kvinnliga ingenjörer på ABB får inte samma löneutveckling som männen på företaget visar statistik som akademikerna på ABB har tagit fram.
Bertil Nordqvist
– Vi ser i och för sig en liten förbättring när vi jämför med 2011 då vi gjorde samma jämförelse men det är långt kvar innan vi har en jämställd löneutveckling på ABB, säger Bertil Nordqvist, ordförande för akademikerföreningen på företaget.
För fyra år sedan var ingånglönerna för kvinnliga ingenjörer på ABB något lägre än ingångslönerna för männen men 2015 har det faktiskt svängt. Nu får nyexaminerade kvinnor i genomsnitt några hundralappar högre ingångslöner än männen. Det är när de kvinnliga ingenjörerna är strax över 30 år som deras börjar lönerna halka efter.
I 45-årsåldern tjänar kvinnliga ingenjörer på ABB drygt 2 000 kronor mindre än deras jämngamla manliga kolleger. I 55-årsåldern är löneskillnaden över 5 000 kronor i månaden och vid 65 år 9 000 kronor.
– Det är bekymmersamt att vi ser att kvinnornas lön halkar efter när de blir äldre. Det är hård konkurrens om duktiga ingenjörer och det kan bli svårt att locka och behålla kvinnliga ingenjörer på företaget om de inte får en rimlig löneutveckling, säger Bertil Nordqvist.
Christian Dieckmann, förhandlingschef på ABB har sett statistiken från akademikerföreningen men han har synpunkter på hur den är upplagd.
Christian Dieckmann.
Foto : Jonas Bilberg
– ABB sätter inte lön utifrån ålder. Lönen baseras på individuella prestationer, variation i arbetsinnehåll och kompetens. Akademikerföreningen väljer att redovisa löner i en modell medan vi väljer en annan modell där ålder inte är en parameter. Men självklart tar vi frågan på stort allvar. Det finns vissa löneskillnader mellan män och kvinnor på ABB men vi ser att den minskar, säger Christian Dieckmann.
Akademikerföreningen menar att löneglappet mellan män och kvinnor på ABB bara har minskat marginellt. För 15 år sedan såg kurvorna ungefär ut som i dag. I ABBs mångfalds- och jämställdhetspolicy står det att företaget ska verka för en jämnare könsfördelning mellan verksamheterna.
– ABB prioriterar verkligen att få in fler kvinnor på chefspositioner men det är en utmaning. I dag finns det fler män än kvinnor som är chefer och det kan vara en förklaring till att männen har högre löner säger Christian Dieckmann.
Bertil Nordqvist tycker att det är ett problem om det är befattningsskillnaderna som förklarar löneskillnaderna.
– Det pekar i så fall på att det är svårare för kvinnor att göra karriär på ABB, säger han.
Christian Dieckmann tycker att det arbete som ledningen tillsammans med de lokala facken genomför inför varje lönerevision har varit framgångsrik. Innan lönesamtalen startar granskar parterna tillsammans lönerna på varje enhet. Där tittar man efter osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor men också mellan svenskar och anställda med utländsk bakgrund.
– Den här lokala arbetsordningen tog vi fram för tre år sedan i samband med det senaste avtalet. Under dessa tre år har vi successivt förbättrat processen och jag tycker att den fungerar bra, säger Christian Dieckmann.
Bertil Nordqvist från akademikerföreningen tycker också att den lokala samverkan för att ta fram den lokala löneprocessen har varit mycket konstruktiv och att lönesamtalen i det stora hela har fungerat bra. Men det brister fortfarande en del när det gäller de förstärkta lönesamtalen.
– Det stora problemet är dock att ABB verkar sakna både vilja och förmåga att ge unga ingenjörer en rimlig löneutveckling. Det börjar därför bli svårt att rekommendera unga ingenjörer att stanna kvar mer än 2-3 år på ABB, säger Bertil Nordqvist.
11 kommentarer
@Svar / Bertil Nordqvist:
Eventuella skillnader i befattningar är bara en av alla jämförelsestörande faktorer. Och om det är så att det finns osakliga befattningsskillnader på ABB är det ett separat problem (som bör åtgärdas). Men det finns det inget i er undersökning som bevisar att så skulle vara fallet. Det kan ju för övrigt även vara så att kvinnor och män medvetet själva väljer olika typer av tjänster. Då finns det förvisso skillnader i befattning, men inte oskäliga sådana.
Faktum kvarstår således att det finns ett flertal jämförelsestörande faktorer som det inte har tagits hänsyn till i undersökningen om löneskillnader mellan kvinnor och män på ABB. Då tidigare studier visat att sådana jämförelsestörande faktorer kraftigt påverkar resultatet om det inte kompenseras för dem är det svårt att dra några slutsatser av resultatet från undersökningen på ABB.
Jag är kvinna och jag har jobbat på ABB.
Det var väl allmänt känt att vissa chefer inte gillade kvinnliga medarbetare, kvinnliga chefer, teamledare mm. Andelen kvinnliga teamledare var få, antalet chefer likaså för att inte tala om projektledare. Det varierade mellan orterna, en stack väl ut mer än de andra.
Jag och de flesta andra kvinnorna i min organisation arbetade heltid, alltså var det inte arbetstid som påverkade lönen.
Men det är klart – chefer, projektledare mm tjänar mer och gör att det blir större gap och då märks det kanske mer?
Ok, så undersökningen tar inte hänsyn till jämförelsestörande faktorer om jag förstår det hela rätt.
Enligt vad tidigare undersökningar av det här slaget visar så står sådana faktorer för ca 10-30% av löneskillnaden mellan män och kvinnor (se Wikipedia-artikeln jag länkade till tidigare). Så har det inte tagits hänsyn till sådana faktorer så är undersökningen högst missvisande och det är svårt att dra några slutsatser av den. Det kan t.o.m. vara så att kvinnor i praktiken tjänar *mer* än män på ABB.
Jag måste även tillägga att det är oprofessionellt av tidningen Ingenjören att okritiskt framföra undersökningsresultaten utan att ställa några frågor om hur den utförts. Resultaten presenteras bara rakt av, utan att man frågar hur den genomförts och huruvida man kompenserat för jämförelsestörande faktorer. Bättring önskas framöver om läsarna ska kunna lita på att tidningen är opartisk och journalistiskt trovärdig.
Det är givetvis så att faktorer som till exempel arbetstidens omfattning, chefskap, arbetets svårighetsnivå och innehåll, utbildning, arbetslivserfarenhet, region, etc påverkar. I detta fall mäter vi lönerna för alla kvinnor och alla män inom ABB på samma sätt varje gång. Om till exempel befattningsskillnader mellan män och kvinnor förklarar den ökande löneskillnaden så är det i sig ett problem. Det indikerar i så fall att kvinnor har svårare att göra karriär på ABB. /Bertil Nordqvist, akademikerföreningen ABB.
Man får ju anta att om det finns x % kvinnor i 65årsåldern och y % män så skulle det finnas xz % kvinnliga chefer och yz manliga chefer om det var en jämn fördelning av antalet chefer. Sen är det ju uppenbart så att chefer tjänar mer än tekniker i snitt för en given ålder och att en större andel män blir chefer kanske också är sant (åtminstone för den äldre generationen).
Det ABB säger att de grundar lönerna på kompetens och inte ålder tillsammans med faktumet att kvinnorna har lägre löner är ju samma sak som att de säger att kvinnorna är mindre kompetenta.
Det är inte bara kvinnor som tjänar mindre än män. En tredje grup är ingenjörer med utländska ursprung eller är utbildad utomlandet eller utbildad i Sverige.
Gruppering, klassificering av kompisar (De fick jobbet av referens) eller svenskarna är mycket vanlig på jobbet men om det gäller arbetet då lastar chefen jobbet lika tung som alla andra.
Chefen har alltid ett argument som använder mot arbetare och det är språket. Utländska Ingenjörer kan inte bara tala svenska, men engelska och sitt eget modersmål.
När kommer vi att se, uppleva demokarti, jämlighet i Sverige?
Jag skulle gärna vilja att Ni skriva eller forska om utländska ingenjörer i Sverige och hur de är diskriminerad. blir mobbad för sitt språk.
Utländska ingenjörer tjänar mindre än kvinnor och ännu mindre än män.
Region kan tyckas vara en mindre faktor då samtliga data är från ett företag.
Enligt min erfarenhet som lokal facklig representant som tittar på sådan data så är utbildning och arbetslivserfarenhet alltid med i beräkningen, lika så kompenseringar för arbetstidens omfattning, övertidsavlösning eller motsvarande.
Som Ingemar Mattsson tyvärr sätter spiken på, så är det sällan duktiga tekniker som premieras utan det enda man höjer lön för verkar vara chefsnivå eller byte av arbete (om nu det är huvudsyftet med ingenjörer) och det tvivlar jag starkt på är enbart ett ABB problem.
Arbetets svårighetsgrad erkänner jag är inte med, iaf i våra, beräkningar då det är svårt att vara så insatt i varenda persons specifika arbetsuppgift samt sätta en peng på. För att inte tala om att se igenom de som är bra på att snacka och lyfta sin prestation jmf med de som faktiskt utför något, eller sitter på väldigt specifika kunskaper (en lokal facklig representant kan ha 100 medlemmar under sig, och vi har faktiskt ett eget arbete att utföra också).
Att förutsätta att kvinnliga ingenjörer med motsvarande utbildning och arbetslivserfarenhet som sina manliga kollegor skulle ha enklare arbetsuppgifter kan jag tycka är befängt.
Slutligen, Magnus Karlsson, om du har en så låg uppfattning om dina lokala representanter så skulle jag råda dig att själva engagera dig i ditt lokala fackliga förbund.
Veritas: Min erfarenhet är att inga sådana jämförelser gjorts.
De förtroendevalda som jobbar med sådant här verkar ha förvånansvärt låga kunskaper om sådant här och stirrar sig blinda på faktorerna kön och ålder samt befattning när det finns så många fler.
De som jobbar med sådant här använder också ofta ordet ”oförklarlig” när den rätta termen är ”oförklarad”. Skillnaden är enorm, där det första syftar till något som inte går att förklara (och därmed är osakligt) och det andra att man inte hittat någon förklaring (ofta att man helt enkelt inte brytt sig om att gräva djupare).
En frågeställning som inte finns med är hur många procent av ingenjörerna som är kvinnor i denna generation? Som jag förstått det så är det väldigt mansdominerat i den äldre generationen. Är det då konstigt att det är fler chefer som är män och därmed en bevisad löneskillnad? Matematiskt dålig artikel, tidningen heter ingenjören och bör vara lite mer saklig och logisk.
Citatet ”I dag finns det fler män än kvinnor som är chefer och det kan vara en förklaring till att männen har högre loner”
Detta utlåtande indikerar att det är bara chefslöner som är höga. Duktiga tekniker tjänar således dåligt inom ABB.
Hur har den här undersökningen genomförts? Har man justerat för jämförelsestörande faktorer som tex arbetstidens omfattning, chefskap, arbetets svårighetsnivå och innehåll, utbildning, arbetslivserfarenhet, region, osv?
Sådana faktorer får nämligen väldigt stor effekt på utfallet:
https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6neskillnader_mellan_m%C3%A4n_och_kvinnor#Sverige