En förpackning med en indikator som byter färg när maten har blivit dålig och en lösning för året runt-försörjning av svenska livsmedel. Kan det vara sätt att göra livsmedel miljömässigt mer hållbara?
En förpackning med en indikator som byter färg när maten har blivit dålig och en lösning för året runt-försörjning av svenska livsmedel. Kan det vara sätt att göra livsmedel miljömässigt mer hållbara?
Ett fokusområde under Idélandet Sveriges stopp i Örebro har varit att hitta sätt att göra livsmedel miljömässigt mer hållbara. En av idéerna som presenterades inför publik i Örebro i torsdags kväll var en förpackning med en skruvkork som visar om maten är färsk eller inte.
Henry Ericsson och Rebecka Westerlund har jobbat med förpackningen där en indikator byter färg om maten inuti har blivit otjänlig.
I skruvkorken finns en indikator som skiftar färg när maten har blivit otjänlig. Förpackningen ska också kunna lämnas in till en tvättstation, gärna knuten till den lokala matbutiken, när den är tom, så att man kan byta använda förpackningar till rena varianter.
– Vi ville ha någonting som var billigt, något som en konsument enkelt kan förstå sig på och något som tillverkare vill ta fram, berättar Rebecka Westerlund, maskinkonstruktör som jobbar på konsultfirman Semcon, om bakgrunden till lösningen.
Idélandet Sverige
Idélandet Sverige är Sveriges Ingenjörers tvååriga projekt som syftar till att få fram de bästa idéerna från ingenjörer runt om i landet. Tanken är att förena teknisk innovation med regional nytta. Idéarbetet sker i så kallade tänktanker. Ingenjörerna som deltar i dessa presenterar sedan sina idéer inför en panel.
I Örebro bestod panelen av Tony Ring (M), kommunalråd i Karlskoga, Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande och regionråd i Region Örebro län, Jens Schollin, Örebro universitets rektor samt Marie Söderqvist, vd för arbetsgivar- och branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
Örebro universitets rektor Jens Schollin, som ingick i den panel som skulle diskutera uppfinningarna och innovation mer brett, gillade idén så mycket att han gav sitt visitkort till gruppen så fort deras föredrag var slut, bjöd in till ett möte och avslutade med att säga ”vi ses på måndag!”
”Växthus i din närhet” är idén till ett ekosystem med odling runt knuten för dem som bor i urbana miljöer. Växthus skulle kunna placeras på innergårdar, hustak eller som delar av villakvarter. De skulle kunna drivas med hjälp av spillvärme eller solenergi och skötas av särskilda odlare som ser till att produkterna blir tillgängliga och kan köpas av andra lokalt, tänkte sig ingenjörerna som kom på lösningen.
– Jag tror att man kan utveckla det här och hitta nya sätt att leva urbant. Det handlar inte bara om att närodla grönsaker utan om att också utveckla hotspots, att skapa ett lokalt centrum där folk kan mötas, både för service och för mat, berättar Gunbritt Jonsson, en av ingenjörerna i gruppen, pensionär från Ericsson Telecom.
Leon Mutambala och Gunbritt Jonsson
Leon Mutambala studerar elektroteknik på KTH och deltog också i arbetet med ”Växhus i din närhet”.
– Jag funderade mycket på hur man skulle gå från odlare till färdig produkt, på hur man kunde skära bort mellanhänder och på så sätt tjäna mer på metoden. Det här ska vara lätt, så lätt att om du kommer på att du vill köpa en närodlad tomat ska du bara behöva gå ner till din hotspot i ditt kvarter och få tag på det, säger han.
Ania Obminska
