Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenKorken som ska minska matsvinnet

Korken som ska minska matsvinnet

Idélandet Örebro litenEn förpackning med en indikator som byter färg när maten har blivit dålig och en lösning för året runt-försörjning av svenska livsmedel. Kan det vara sätt att göra livsmedel miljömässigt mer hållbara?

Ett fokusområde under Idélandet Sveriges stopp i Örebro har varit att hitta sätt att göra livsmedel miljömässigt mer hållbara. En av idéerna som presenterades inför publik i Örebro i torsdags kväll var en förpackning med en skruvkork som visar om maten är färsk eller inte.

Henry Ericsson och Rebecka Westerlund har jobbat med förpackningen där en indikator byter färg om maten inuti har blivit otjänlig.
Henry Ericsson och Rebecka Westerlund har jobbat med förpackningen där en indikator byter färg om maten inuti har blivit otjänlig.

I skruvkorken finns en indikator som skiftar färg när maten har blivit otjänlig. Förpackningen ska också kunna lämnas in till en tvättstation, gärna knuten till den lokala matbutiken, när den är tom, så att man kan byta använda förpackningar till rena varianter.

– Vi ville ha någonting som var billigt, något som en konsument enkelt kan förstå sig på och något som tillverkare vill ta fram, berättar Rebecka Westerlund, maskinkonstruktör som jobbar på konsultfirman Semcon, om bakgrunden till lösningen.

Idélandet Sverige

Idélandet Sverige är Sveriges Ingenjörers tvååriga projekt som syftar till att få fram de bästa idéerna från ingenjörer runt om i landet. Tanken är att förena teknisk innovation med regional nytta. Idéarbetet sker i så kallade tänktanker. Ingenjörerna som deltar i dessa presenterar sedan sina idéer inför en panel.

I Örebro bestod panelen av Tony Ring (M), kommunalråd i Karlskoga, Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande och regionråd i Region Örebro län, Jens Schollin, Örebro universitets rektor samt Marie Söderqvist, vd för arbetsgivar- och branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Örebro universitets rektor Jens Schollin, som ingick i den panel som skulle diskutera uppfinningarna och innovation mer brett, gillade idén så mycket att han gav sitt visitkort till gruppen så fort deras föredrag var slut, bjöd in till ett möte och avslutade med att säga ”vi ses på måndag!”

”Växthus i din närhet” är idén till ett ekosystem med odling runt knuten för dem som bor i urbana miljöer. Växthus skulle kunna placeras på innergårdar, hustak eller som delar av villakvarter. De skulle kunna drivas med hjälp av spillvärme eller solenergi och skötas av särskilda odlare som ser till att produkterna blir tillgängliga och kan köpas av andra lokalt, tänkte sig ingenjörerna som kom på lösningen.

– Jag tror att man kan utveckla det här och hitta nya sätt att leva urbant. Det handlar inte bara om att närodla grönsaker utan om att också utveckla hotspots, att skapa ett lokalt centrum där folk kan mötas, både för service och för mat, berättar Gunbritt Jonsson, en av ingenjörerna i gruppen, pensionär från Ericsson Telecom.

Leon Mutambala och Gunbritt Jonsson
Leon Mutambala och Gunbritt Jonsson

Leon Mutambala studerar elektroteknik på KTH och deltog också i arbetet med ”Växhus i din närhet”.

– Jag funderade mycket på hur man skulle gå från odlare till färdig produkt, på hur man kunde skära bort mellanhänder och på så sätt tjäna mer på metoden. Det här ska vara lätt, så lätt att om du kommer på att du vill köpa en närodlad tomat ska du bara behöva gå ner till din hotspot i ditt kvarter och få tag på det, säger han.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.