Cirka 737 000 (12 procent) svenskar arbetar minst en gång om året mot en så kallad digital plattform som Taskrunner, Crowdworker, Testbirds eller liknade. 24 procent av dem uppskattas ha det som huvudsaklig inkomstkälla.
Cirka 737 000 (12 procent) svenskar arbetar minst en gång om året mot en så kallad digital plattform som Taskrunner, Crowdworker, Testbirds eller liknade. 24 procent av dem uppskattas ha det som huvudsaklig inkomstkälla.
Det är Universitetet i Hertfordshire och Ipsos MORI som har utfört undersökningen av hur deltagandet i den så kallade ”Gig economy”, där du alltså tar på dig kortare uppdrag”gig”, ser ut i Europa. Resultatet presenterades på Uni Europas kongress i Rom förra veckan. För Sverige var det första gången som man såg siffror på hur många svenskar som i någon form arbetar för de omtalade digitala plattformarna. Undersökningen baseras visserligen på ett litet urval, bara 2146 personer, som har besvarat en webbenkät men den ger ändå en fingervisning om många svenskar som är aktiva på plattformar. Arbetet med digitala plattformar som förmedlare av arbetsuppgifter och tjänster växer snabbt över hela världen och förväntas bli ett betydande inslag i den framtida digitala ekonomin och arbetsmarknaden. Men de är alltså redan här, något som Uni Europas undersökning visar. I Sverige har Unionen hjälpt till och finansierat den delen av undersökningen.
Enligt rapporten är det ungefär två tredjedelar av den svenska vuxna befolkningen använder sig på något sätt av digitala tjänster som att hyra ut via Airbnb eller genom att sälja saker på nätet. 31 procent använder sig av digitala plattformsarbetare för att hitta taxi, hemhjälp eller andra tjänster.
I motsats till vad som ofta sägs var det en fjärdedel av de som arbetade mot digitala plattformar som uppgav att detta var deras huvudsakliga inkomstkälla. Deras årsinkomst var vanligen ganska låg. Över hälften av de som sade att de arbetade för plattformar tjänade mindre än 300 000 kronor om året före skatt och 87 procent av de svarande tjänade under 500 000. Bara 4 procent tjänade mer än 700 000.
Vilken sorts jobb man sökte varierade, vissa ville ha uppdrag som de kunde utföra hemifrån medan många också var intresserade av enklare servicejobb för andra människor.
Bara 12 procent av plattformsarbetarna uppgav att de var studenter vilket också är en överraskning eftersom man har antagit att en majoritet av plattformsarbetarna dels är unga, dels har det som en sorts fritidssysselsättning utan större ekonomisk betydelse.
Uni Europa säger i ett pressmeddelande att undersökning är ett tydligt tecken på den omvälvande förändring som Europas digitala ekonomi genomgår och på hur plattformsarbete formligen har exploderat.
Deltagarna i Uni Europas kongress menar, liksom de flesta i den här debatten, att det finns nya och positiva sidor av plattformarnas ökade utbredning men att de också är en utmaning för löntagare och fackliga organisationer när det gäller att garantera de anställda rättvisa villkor, och säkerställa de sociala välfärdssystemen.
Peter Hellberg, Unionens vice ordförande, säger i ett uttalande att kollektivavtal är det bästa sättet att få in plattformsarbetet i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
”Förespråkare för den plattformabaserade arbetsmodellen understryker värdet av självreglering. Den svenska arbetsmarknaden är redan självreglerad genom att parterna kommer överens om vad som ska gälla. Genom att ta in även plattformarna i den dialogen kan vi säkra konkurrensneutraliteten mellan olika arbetsmodeller, undvika social dumpning och sätta upp förhandlingsregler som kommer både löntagare och plattformar till godo på lång och kort sikt.”
Jenny Grensman
