Lund satsar på nanoteknik

Lund ska växa som centrum för nanoteknik. En specialanpassad fabrik ska byggas för att skala upp nanoteknikprodukter från forskning till marknad. Anläggningen väntas också bli den första steget mot ett forskningsekosystem kring Max IV och ESS.

ProNano kallas anläggningen som ska användas av nanoteknikföretag som gör högteknologiska produkter och som behöver avancerad utrustning för att gå från forskning till färdig produkt. Det är universitetet som gör satsningen tillsammans med Region Skåne och RISE, statens ägarbolag för industriforskningsinstitut.

Den nya pilotproduktanläggningen kan bli den första stora satsningen på infrastruktur kring de båda mastodontanläggningarna ESS och Max IV. Heiner Linke är professor i nanofysik och föreståndare för Nano Lund, centrum för nanovetenskap vid Lunds universitet.

– Ett företag som skalar upp en produkt som bygger på nanomaterial måste gå genom flera steg, säger han, till exempel proof of performance, proof of reproducibility och proof of product. Det första steget sker i laboratoriet, i ett renrum, men när man skalar upp produktionen till tusentals exemplar, räcker inte universitetets renrum till.

I ett white paper som förklarar satsningen beskrivs behoven så här: ”Det behövs tillförlitlighet i användningen, hög tillgänglighet, kompletterande tjänster med personal som är van att arbeta kommersiellt”. Här ges också ett exempel på ett lundensiskt företag som utvecklat en ny typ av lysdioder baserade på nanoteknik. När de skulle gå från prototyp till pilotproduktion flyttade de till USA för att det saknades infrastruktur och kringservice i Sverige.

Enligt Lars Samuelson, initiativtagare till ProNano, är det naturligt att en sådan här satsning på industrialisering av nanomaterial sker just i Lund.

– Här har man lyckats kombinera världsledande forskning med etablering av ett antal företag där forskningen tas hela vägen till marknaden, säger han i ett pressmeddelande.

Sverige är bra på nanoteknikforskning. På Chalmers finns världsledande experter på grafen, i Uppsala forskar man på magnetism och nya material, i Stockholm är man ledande på fotonik, medan Linköping har experter på nanostrukturerade material och ytskikt. I Lund är man bra på nanostrukturerade halvledarmaterial och här finns bland annat Sol Voltaics som tillverkar solceller med nanoteknik. Men den utrustning som behövs för att skala upp forskning till produkter är mycket dyr. ProNano ska bli en anläggning där instrumenten håller högsta tänkbara klass.

– Det är svårt för ett mindre företag att handla in utrustning för 50 miljoner kronor. I en sådan här anläggning kan alla företag, både små och stora, hyra in sig för att bedöma om produkterna håller. Vi tror att även andra servicebolag kan placeras här, som till exempel tjänster för provpreparation, säger Heiner Linke.

Han tror också att en anläggning som ProNano kan fungera som ett slags gränssnitt mot Max IV. Med kunskaperna om nanoteknik kan man även hjälpa företag som vill använda Max IV men som saknar kompetensen själva.

Ett problem för satsningar på avancerade nanomaterial är att andra typer av projekt har en större lockelse på investerarna. Riskkapitalbolagen är mer intresserade av mjukvara och sociala medier med betydligt kortare återbetalningstider. En anläggning ägnad åt pilotproduktion av nanoteknikbaserade produkter kan göra stor skillnad för mindre startupföretag i branschen som försöker nå marknaden.

– Vi har avslutat den första bedömningsfasen som finansierats av Vinnova. Nu följer en tvåårig uppstartsfas som väntas kosta cirka 16 miljoner kronor. Vi har 8 miljoner kronor, från Region Skåne och RISE, men det krävs sannolikt en insats från näringsdepartementet och kanske privata investerare också, säger Heiner Linke som hoppas på ett byggbeslut någon gång i höst.

Siktet är inställt på att anläggningen ska stå färdig 2018-2019. Målbilden är att anläggningen ProNano på 15 års sikt ska ha ett tiotal tjänsteföretag och ett trettiotal användarföretag i ett anslutande industrikluster.

Sture Henckel