Digitalisering och automatisering tycks ha lett till högre produktivitet, men också en större polarisering på den svenska arbetsmarknaden, enligt en ny rapport.
Digitalisering och automatisering tycks ha lett till högre produktivitet, men också en större polarisering på den svenska arbetsmarknaden, enligt en ny rapport.
läs mer
Hela rapporten ”Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv” hittar du här. Den är författad av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, samtliga forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.
I en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har tre forskare i nationalekonomi tittat närmare på hur digitaliseringen har påverkat sysselsättningen och produktiviteten i Sverige under åren 1996–2013. Forskarna konstaterar bland annat digitaliseringen tycks ha lett till högre produktivitet, men också att färre jobbar i yrken med medelhög lön och medelhöga krav.
Svenska jobb är utsatta för stark konkurrens från både datorer, robotar och anställda i låglöneländer. De jobb som utmanas mest av digitalisering och automatisering är de som finns mellan låg- och höglönejobben. Det handlar om yrken som revisor och monteringsarbetare, jobb som innehåller högre grad av rutinmässighet och kan ersättas av program, robotar eller offshoring, det vill säga att jobb flyttar utomlands.
För höglönejobb, som ofta kräver högre utbildning och kännetecknas av abstrakta arbetsuppgifter, problemlösning och hypotesprövning, finns en låg risk för automatisering, enligt rapporten. Denna typ av jobb riskerar dock i högre grad än andra jobb att förflyttas till låglöneländer.
Låglöneyrken, exempelvis lokalvårdare och servitör, kräver ingen formell utbildning, men både geografisk närhet och personlig interaktion. Dessa jobb riskerar i högre grad än höglönejobben att automatiseras, men är svårare att flytta utomlands.
Yrken med hög risk för automatisering har redan färre sysselsatta än tidigare, vilket är ett tecken på att rationaliseringar i stor utsträckning redan har skett, enligt forskarna bakom rapporten. Men näringslivet står inför stora utmaningar. För att klara dessa är det enligt rapportförfattarna viktigt med reformer som gör det möjligt för företag att hitta nya affärsmöjligheter, experimentera och växa. Det är också centralt att få till reformer för ökad utbildningskvalitet och incitament för utbildning och vidareutbildning.
Ania Obminska
