Ingenjörer är produktiva och mycket lönsamma för företagen. Det måste synas i löneutvecklingen, var budskapet från Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulf Bengtsson under första dagen på fullmäktige.
Ulf Bengtsson inledde sitt sista fullmäktige som förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer på söndagen och visade då kurvan över ingenjörernas reallöneutveckling de senaste dryga trettio åren, baserat på statistik från SCB och förbundet. Kurvan för ingenjörerna har inte gått uppåt lika mycket som för andra privatanställda tjänstemän och arbetare i industrin. Men ingenjörerna är produktiva och lönsamma för företagen, både för sig och tillsammans. Det måste synas i lönekurvan, anser Ulf Bengtsson som avgår som ordförande efter 14 år.
Sveriges Ingenjörers ekonomichef Mia Bigelius gick igenom förbundets ekonomi för 2015 och berättade att förbundsrörelsen har gått bättre än beräknat, bland annat för att projektet Idélandet Sverige inte kostat lika mycket under året som beräknat. Fastighetsrörelsens resultat blev också bättre än väntat. Nästa år väntas förbundet visa ett negativt resultat, något som är helt i sin ordning enligt Mia Bigelius. Bland annat projektet Idélandet Sverige, ett tvåårigt projekt som avslutas i sommar, är en orsak till detta.
Under rubriken ”Ingenjören – en samhällsnyttig idébärare” talade Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på förbundet, om den viktiga kompetens som ingenjörer bär på. Han sade bland annat om att det inte går att tala om någon ingenjörsbrist så länge så många som 8 000 ingenjörer med utländsk examen står utanför arbetsmarknaden, men också om hur viktigt det är att små- och medelstora företag växer och den roll den första anställda ingenjören kan spela där. Han betonade också behovet av att ge ingenjörer tid och möjlighet att arbeta med sina innovationer.
När frågan om hur förbundet hanterar digitaliseringen av arbetsmarknaden kom från en av deltagarna på fullmäktige, en utveckling som bland annat väntas öka andelen egenanställda, svarade Peter Larsson att det är både en politisk och en arbetsrättslig fråga, inte minst i avtal med de motparter som förbundet har, men att några färdiga lösningar ännu inte finns.
– Som tur är vi början av en utveckling som vi redan kan se, sade han.
Ett av förbundets fokusområden handlar också om nya villkor, där arbetet med frågor om egenanställning och crowdworking ryms.
Ania Obminska
När får vi se SI ställa de riktigt riktigt jobbiga frågorna till arbetsgivarna?
Varför stagnerar lönerna, varför är det så tufft för nyutexaminerade att komma in när det hela tiden skriks om ingenjörsbrist?
Dert ser inte så ljust ut för ingenjörer i allmänhet.
https://ingenjoren.se/2016/02/samst-loneutveckling-for-ingenjorer/
@Ingenjören:
”Ulf Bengtsson inledde sitt sista fullmäktige som förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer på söndagen och visade då kurvan över ingenjörernas reallöneutveckling de senaste dryga trettio åren”
Bara nyfiken, går det att få se hur den kurvan ser ut? Om ni tex kan lägga till ett diagram i artikeln skulle det uppskattas.
Dessutom undrar jag om Sveriges Ingenjörer diskuterade på FUM vad förbundet anser vara rätt väg framåt för att lösa problemet med den dåliga löneutvecklingen för ingenjörer? Det känns som det borde vara förbundets absolut viktigaste fråga, men ändå hör man i princip aldrig några förslag från dem mer än ”byt jobb”, vilket ingenjörerna inte behöver SI för att göra.
@veritas Du kan se bilden här: http://bit.ly/2eAC5aD.