Åldrande européer kostar pengar

Foto: Top Photo/Thinkstock

Foto: Top Photo/Thinkstock

En allt äldre befolkning utmanar Europas länder. En ny rapport från OECD och EU visar hur vårdbehov och pensioner ökar i kostnad.

Foto: Top Photo/Thinkstock

Foto: Top Photo/Thinkstock

En allt äldre befolkning utmanar Europas länder. En ny rapport från OECD och EU visar hur vårdbehov och pensioner ökar i kostnad.

I veckan fyllde världens äldsta människa, Emma Morano 117 år. Hur hon blivit så gammal? Två råa ägg om dagen och så har hon varit singel sedan 1938, säger hon själv.

Den första blivande 200-åringen kan redan vara född, enligt hälsojournalisten Henrik Ennart och mycket pekar mot att medelåldern kommer fortsätta öka. I Sverige finns idag dubbelt så många människor som blivit över hundra år, jämfört med år 2000 och enligt rapporten ”Health at a Glance: Europe 2016” som släppts av Europakommissionen och OECD har medellivslängden i EU ökat med nästan sju år sedan 1990.

Enligt rapporten beror den ökade medellivslängden till stor del på minskad dödlighet till följd av hjärt- och kärlsjukdomar främst inom åldersspannet 50-65.

Åldersutvecklingen är en het politisk fråga, inte minst som skäl för att höja pensionsåldern. Om pensionsutbetalningar ska gå till en allt större del av befolkningen kommer det bli dyrt. Resonemanget om höjd pensionsålder bygger emellertid på ett antagande om att människor inte bara kommer leva längre, utan även vara vid bättre hälsa högt upp i åldrarna.

Frågan om det blir en pigg 200-åring som en vacker dag får blåsa ut ljusen på sin tårta kvarstår, då den ökade livslängden inte per automatik för med sig livskvalitet högt upp i åldrarna.

Hälsa och livskvalitet skiljer sig i hög grad från ett land till ett annat, eftersom skillnaden i vård och omsorg är väldigt stora inom EU. Med stigande ålder följer även ökande vårdbehov hos en allt större del av befolkningen. Rapporten pekar på ökande vårdkostnader som en stor utmaning ur skatteperspektiv, men den ger också fingervisningar om områden som skulle kunna effektiviseras. I flera länder betalar man exempelvis dyrt för originalmedicin, medan länder som Tyskland, Nederländerna och Slovakien använder billiga generiska mediciner i mycket högre omfattning.

I fattigare länder som Grekland och Portugal har stora delar av befolkningen inte råd att köpa mediciner, eller söka läkarvård, men problematiken existerar även i länder som Italien och Frankrike. Kommissionären med ansvar för hälsofrågor, Vytenis Andriukaitis, menar att utöver generika så måste effektiviseringar göras i alla länder och han säger att det är hög tid för sjukvården att ta steget fullt ut in i den digitala eran för att ha en chans att bli såväl hållbar som kostnadseffektiv.

Peter Kjällkvist

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Det finns ett oändligt behov av hjälp”

”Det finns ett oändligt behov av hjälp”

Ingenjören Kateryna Mariushkina i Göteborg är en av de volontärer som engagerat sig i arbetet för Ukraina. ”Det som händer i Ukraina finns hela tiden i bakhuvudet” berättar hon.
Fler artiklar