Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenBatterier kan förändra EU:s elmarknad

Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Illustration: vencavolrab/Thinkstock

Med ett nytt förslag till lagpaket hoppas EU-kommissionen jämna vägen för en elmarknad med mer sol- och vindel, producerad av mikroproducenter. Detta sker samtidigt som batterierna börjar få insteg i både nätet och i hemmen.

Den 30 november presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag till nytt regelverk för den europeiska elmarknaden. Förslaget är en anpassning till att allt mer el kommer från intermittenta källor som vind och sol. Förslagen siktar på att minska utsläppen av växthusgaser. Minst 27 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor 2030 och energieffektiviteten ska öka med minst 30 procent. Paketet ska också underlätta distribution av el över gränserna.

Kritikerna säger att målet är för lågt satt. Europaparlamentet har tidigare röstat för en 40-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål är att till 2030 ska hälften av elproduktionen vara förnybar, och till 2050 ska elproduktionen vara helt koldioxidneutral.

Eftersom siktet nu är inställt på att öka andelen vind- och solel, väntas batterierna bli en mycket viktig komponent i det nya europeiska elnätet. Eurobat, de europeiska batteritillverkarnas branschorganisation, har i en rapport föreslagit att batterier ska räknas som en fjärde komponent i energisystemet, utöver produktion, transmission (överföring från kraftverk till andra områden) och distribution (elförsörjning till alla slutkunder i området).

EU-kommissionen vill också att konsumenterna ska bli aktörer på elmarknaden. Även där spelar batterierna en stor roll. De krävs för att privatpersoner, skolor och kooperativ ska kunna agera på marknaden genom att köpa el när den är billig, det vill säga när sol- och vindel producerar mycket, och konsumera elen i batterierna när elen är dyrare.

Att batterier för elnätet och för hemmen är en växande marknad märks också på att stora företag som Eon har börjat sälja batterier. Eon har till exempel redan vunnit ett kontrakt för att förse Storbritanniens nationella elnät med 10 megawatt batterilagring.

Enligt en studie av det nederländska konsultföretaget CE Delft – på uppdrag av Greenpeace och Friends of the World – skulle ungefär hälften av EU:s invånare kunna producera egen el till 2050, under förutsättningen att ett fungerande regelverk införs. I den nederländska studien spås Sverige ligga långt fram, med 79 procent av befolkningen som producerar egen energi 2050, medan Lettland ses som det land där den största delen av landets totala elproduktion kan komma från medborgare – 83 procent. För hela EU räknar studien med att medborgarna 2030 står för cirka 19 procent av elproduktionen. 2050 har den andelen stigit till 45 procent.

Enligt samma studie skulle Europas så kallade energimedborgare 2050 kunna lagra 10,5 terawattimmar el, något som starkt skulle bidra till att stabilisera ett europeiskt elproduktionssystem som vilar på förnybara men intermittenta källor som sol och vind.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

3
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?