Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenBatterier kan förändra EU:s elmarknad

Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Illustration: vencavolrab/Thinkstock

Med ett nytt förslag till lagpaket hoppas EU-kommissionen jämna vägen för en elmarknad med mer sol- och vindel, producerad av mikroproducenter. Detta sker samtidigt som batterierna börjar få insteg i både nätet och i hemmen.

Den 30 november presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag till nytt regelverk för den europeiska elmarknaden. Förslaget är en anpassning till att allt mer el kommer från intermittenta källor som vind och sol. Förslagen siktar på att minska utsläppen av växthusgaser. Minst 27 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor 2030 och energieffektiviteten ska öka med minst 30 procent. Paketet ska också underlätta distribution av el över gränserna.

Kritikerna säger att målet är för lågt satt. Europaparlamentet har tidigare röstat för en 40-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål är att till 2030 ska hälften av elproduktionen vara förnybar, och till 2050 ska elproduktionen vara helt koldioxidneutral.

Eftersom siktet nu är inställt på att öka andelen vind- och solel, väntas batterierna bli en mycket viktig komponent i det nya europeiska elnätet. Eurobat, de europeiska batteritillverkarnas branschorganisation, har i en rapport föreslagit att batterier ska räknas som en fjärde komponent i energisystemet, utöver produktion, transmission (överföring från kraftverk till andra områden) och distribution (elförsörjning till alla slutkunder i området).

EU-kommissionen vill också att konsumenterna ska bli aktörer på elmarknaden. Även där spelar batterierna en stor roll. De krävs för att privatpersoner, skolor och kooperativ ska kunna agera på marknaden genom att köpa el när den är billig, det vill säga när sol- och vindel producerar mycket, och konsumera elen i batterierna när elen är dyrare.

Att batterier för elnätet och för hemmen är en växande marknad märks också på att stora företag som Eon har börjat sälja batterier. Eon har till exempel redan vunnit ett kontrakt för att förse Storbritanniens nationella elnät med 10 megawatt batterilagring.

Enligt en studie av det nederländska konsultföretaget CE Delft – på uppdrag av Greenpeace och Friends of the World – skulle ungefär hälften av EU:s invånare kunna producera egen el till 2050, under förutsättningen att ett fungerande regelverk införs. I den nederländska studien spås Sverige ligga långt fram, med 79 procent av befolkningen som producerar egen energi 2050, medan Lettland ses som det land där den största delen av landets totala elproduktion kan komma från medborgare – 83 procent. För hela EU räknar studien med att medborgarna 2030 står för cirka 19 procent av elproduktionen. 2050 har den andelen stigit till 45 procent.

Enligt samma studie skulle Europas så kallade energimedborgare 2050 kunna lagra 10,5 terawattimmar el, något som starkt skulle bidra till att stabilisera ett europeiskt elproduktionssystem som vilar på förnybara men intermittenta källor som sol och vind.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Andreas Anderljung och Anna Othén Martinell

Vart tog dina kursare vägen? Här är svaret

0
Vad jobbar ingenjörer med efter studierna? Finns de inom typiska ingenjörsyrken eller jobbar de med något helt annat? Vi bad SCB ta fram vad ingenjörer som gick ut 2009/2010 jobbade med tio år senare. Här är svaret.

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

1
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

4
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

1
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.