Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Med ett nytt förslag till lagpaket hoppas EU-kommissionen jämna vägen för en elmarknad med mer sol- och vindel, producerad av mikroproducenter. Detta sker samtidigt som batterierna börjar få insteg i både nätet och i hemmen.

Den 30 november presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag till nytt regelverk för den europeiska elmarknaden. Förslaget är en anpassning till att allt mer el kommer från intermittenta källor som vind och sol. Förslagen siktar på att minska utsläppen av växthusgaser. Minst 27 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor 2030 och energieffektiviteten ska öka med minst 30 procent. Paketet ska också underlätta distribution av el över gränserna.

Kritikerna säger att målet är för lågt satt. Europaparlamentet har tidigare röstat för en 40-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål är att till 2030 ska hälften av elproduktionen vara förnybar, och till 2050 ska elproduktionen vara helt koldioxidneutral.

Eftersom siktet nu är inställt på att öka andelen vind- och solel, väntas batterierna bli en mycket viktig komponent i det nya europeiska elnätet. Eurobat, de europeiska batteritillverkarnas branschorganisation, har i en rapport föreslagit att batterier ska räknas som en fjärde komponent i energisystemet, utöver produktion, transmission (överföring från kraftverk till andra områden) och distribution (elförsörjning till alla slutkunder i området).

EU-kommissionen vill också att konsumenterna ska bli aktörer på elmarknaden. Även där spelar batterierna en stor roll. De krävs för att privatpersoner, skolor och kooperativ ska kunna agera på marknaden genom att köpa el när den är billig, det vill säga när sol- och vindel producerar mycket, och konsumera elen i batterierna när elen är dyrare.

Att batterier för elnätet och för hemmen är en växande marknad märks också på att stora företag som Eon har börjat sälja batterier. Eon har till exempel redan vunnit ett kontrakt för att förse Storbritanniens nationella elnät med 10 megawatt batterilagring.

Enligt en studie av det nederländska konsultföretaget CE Delft – på uppdrag av Greenpeace och Friends of the World – skulle ungefär hälften av EU:s invånare kunna producera egen el till 2050, under förutsättningen att ett fungerande regelverk införs. I den nederländska studien spås Sverige ligga långt fram, med 79 procent av befolkningen som producerar egen energi 2050, medan Lettland ses som det land där den största delen av landets totala elproduktion kan komma från medborgare – 83 procent. För hela EU räknar studien med att medborgarna 2030 står för cirka 19 procent av elproduktionen. 2050 har den andelen stigit till 45 procent.

Enligt samma studie skulle Europas så kallade energimedborgare 2050 kunna lagra 10,5 terawattimmar el, något som starkt skulle bidra till att stabilisera ett europeiskt elproduktionssystem som vilar på förnybara men intermittenta källor som sol och vind.

Sture Henckel