Foto: ESA. Fler svenskar i rymden önskar de liberala riksdagsmännen sig. Här ser vi Thomas Pesquet tränas i Don Soyuz simulator i en dockningssituation.
Rymdpolitik, rymdturism, fler astronauter och en svensk på mars till 2030-talet. Det efterlyser riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L) tillsammans med bland andra Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang.Rymdpolitik, rymdturism, fler astronauter och en svensk på mars till 2030-talet. Det efterlyser riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L) tillsammans med bland andra Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang.
– Människan har alltid, och ska alltid, söka sig framåt. Att åka till Mars blir det största äventyret i mänsklighetens historia. Det kommer inspirera miljontals människor världen över, ibland även på oväntade sätt. Se bara hur de första bilderna på jorden från rymden bidrog till att stärka den unga miljörörelsen, säger Mathias Sundin, som är en av initiativtagarna bakom förslagen.
Talespersonerna menar att svensk rymdforskning länge hållit hög kvalitet, men låg profil.
Rymdforskning har bedrivits i mer än femtio år i Sverige, inte minst vid Esrange i Kiruna. Luleå tekniska universitet tillhandahåller dessutom en civilingenjörsutbildning i rymdteknik där.
Rymden har gått från att vara en angelägenhet förbehållen stormakterna till att bli mer och mer gripbar även för mindre aktörer. Mer privata pengar investerades i rymdbranschen förra året än de senaste femton åren tillsammans. Omsättningen har dubblats senaste tio åren. Dessutom pågår ett skifte där entreprenörer som Elon Musk tar roller som hade varit omöjliga för 20 år sedan.
Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden menar att privata aktörer är intresserade även i Sverige. Speciellt Norrbotten, som är mindre tätbefolkat, har bra forskning, bra flygplatser och där man också kan studera andra fenomen som norrsken, vore fantastiskt attraktivt. Ett problem privata aktörer möter är emellertid att de har svårt att få klarhet i vad för tillstånd som kan behövas och vilken myndighet de behöver förhålla sig till.
– Så vad vill Sverige få ut av vår rymdpolitik, undrar talespersonerna?
De förespråkar att rymdutredningen som publicerades 2015 används som grund för att utforma en strategi. Samtidigt är de alla tydliga med önskan att en sådan strategi också ska inkludera svenska rymdfarare och helst en svensk på mars under 2030-talet.
Det är tio år sedan den förste svensken, Christer Fuglesang, åkte ut i rymden. Han menar att den främsta anledningen till att det inte blivit fler svenska astronauter beror på att vi inte satsat tillräckligt med pengar i olika rymdsamarbeten som ESA. Teknik och kunnande finns och kan utvecklas, men det kräver politisk vilja och ekonomiska möjligheter.
Eleonora Svanberg från Astronomisk ungdom är sjutton år och går i gymnasiet. Hon är själv tydlig med sin önskan om att bli första svensk på mars.
– Frågan är inte varför vi ska till Mars utan snarare, varför skulle mänskligheten inte ta sig till Mars?
Eleonora är tydlig i sin målsättning och menar att hon kommer nå dit antingen med hjälp av Sverige eller genom att söka sig till NASA. Såväl hon som de övriga talespersonerna är övertygade om betydelsen av svenskt rymdengagemang, inte minst som inspiration för att unga ska bli attraherade av teknik och naturvetenskapliga ämnen.
Peter Kjällkvist
