Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenHar Sverige en framtid i rymden?

Har Sverige en framtid i rymden?

Rymdpolitik, rymdturism, fler astronauter och en svensk på mars till 2030-talet. Det efterlyser riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L) tillsammans med bland andra Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang.

– Människan har alltid, och ska alltid, söka sig framåt. Att åka till Mars blir det största äventyret i mänsklighetens historia. Det kommer inspirera miljontals människor världen över, ibland även på oväntade sätt. Se bara hur de första bilderna på jorden från rymden bidrog till att stärka den unga miljörörelsen, säger Mathias Sundin, som är en av initiativtagarna bakom förslagen.

Talespersonerna menar att svensk rymdforskning länge hållit hög kvalitet, men låg profil.

Rymdforskning har bedrivits i mer än femtio år i Sverige, inte minst vid Esrange i Kiruna. Luleå tekniska universitet tillhandahåller dessutom en civilingenjörsutbildning i rymdteknik där.

Rymden har gått från att vara en angelägenhet förbehållen stormakterna till att bli mer och mer gripbar även för mindre aktörer. Mer privata pengar investerades i rymdbranschen förra året än de senaste femton åren tillsammans. Omsättningen har dubblats senaste tio åren. Dessutom pågår ett skifte där entreprenörer som Elon Musk tar roller som hade varit omöjliga för 20 år sedan.

Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden menar att privata aktörer är intresserade även i Sverige. Speciellt Norrbotten, som är mindre tätbefolkat, har bra forskning, bra flygplatser och där man också kan studera andra fenomen som norrsken, vore fantastiskt attraktivt. Ett problem privata aktörer möter är emellertid att de har svårt att få klarhet i vad för tillstånd som kan behövas och vilken myndighet de behöver förhålla sig till.

– Så vad vill Sverige få ut av vår rymdpolitik, undrar talespersonerna?

De förespråkar att rymdutredningen som publicerades 2015 används som grund för att utforma en strategi. Samtidigt är de alla tydliga med önskan att en sådan strategi också ska inkludera svenska rymdfarare och helst en svensk på mars under 2030-talet.

Det är tio år sedan den förste svensken, Christer Fuglesang, åkte ut i rymden. Han menar att den främsta anledningen till att det inte blivit fler svenska astronauter beror på att vi inte satsat tillräckligt med pengar i olika rymdsamarbeten som ESA. Teknik och kunnande finns och kan utvecklas, men det kräver politisk vilja och ekonomiska möjligheter.

Eleonora Svanberg från Astronomisk ungdom är sjutton år och går i gymnasiet. Hon är själv tydlig med sin önskan om att bli första svensk på mars.
– Frågan är inte varför vi ska till Mars utan snarare, varför skulle mänskligheten inte ta sig till Mars?

Eleonora är tydlig i sin målsättning och menar att hon kommer nå dit antingen med hjälp av Sverige eller genom att söka sig till NASA. Såväl hon som de övriga talespersonerna är övertygade om betydelsen av svenskt rymdengagemang, inte minst som inspiration för att unga ska bli attraherade av teknik och naturvetenskapliga ämnen.

Peter Kjällkvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Spårar virus via avloppsvattnet

0
Influensa, apkoppor och hepatit, det är inte bara covid-virus som forskarna kan spåra i avloppsvattnet. Bakom analysmetoden står forskare från KTH.

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

1
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?