Arbetsmiljöproblem skakar patentverk

Övervakade datorer, husarrest vid sjukskrivning och hårdnackad behandling av fackliga representanter. För ingenjörerna på Europeiska Patentkontoret gäller inte vanlig lag. Och nu växer missnöjet bland de över 7 000 anställda, däribland ett hundratal svenskar.

Det beskrivs som en stat i staten, området med de höga kontorsbyggnaderna i centrala München. Här arbetar tusentals ingenjörer och jurister, varav ett hundratal svenskar, med att granska patentansökningar. Internationell arbetsmiljö, hög lön och tilltagna förmånsprogram för både anställda och familjemedlemmar gör Europeiska Patentkontoret till en eftertraktad arbetsplats.

Men under en längre tid har en stämning av misstro och rädsla växt fram bland personalen, enligt källor som Ingenjören har varit i kontakt med.
Krav på högre effektivitet i patentprocessen är bara en sida av en allt bittrare konflikt mellan de anställda och ledningen. De senaste åren har information om en rad missförhållanden läckt ut. Sjukskriven personal tillåts inte lämna hemmet under arbetstid, datorer har avlyssnats av ledningen och strejkrätten är begränsad.

Bara i år har tre fackliga representanter avskedats, den senaste i november. Och fackets begäran om en extern utredning kring några av de fem självmord som begåtts av anställda under de senaste fem åren har inte tillmötesgåtts.
Oro uttrycks också för att den ökade arbetsbelastningen ska göra att kvaliteten på patentgranskningarna blir lidande.

Kontoret, som har filialer i Haag, Bryssel, Wien och Berlin, är den verkställande delen av Europeiska Patentorganisationen, EPO. EPO är en internationell organisation som styrs av ett förvaltningsråd bestående av dess 38 medlemsländer, däribland Sverige. Som internationell organisation åtnjuter EPO immunitet gentemot nationella lagar. Därför gäller inte vanlig arbetsrätt för de drygt 7 000 anställda, och nationella myndigheter saknar jurisdiktion i frågor som rör organisationen. Personalen betalar inte inkomstskatt till det land de arbetar i, och presidenten Benoit Battistelli, som även av kritiker utanför organisationen beskylls för att knyta till sig allt mer makt, har diplomatstatus.
Graden av fackets inflytande på arbetsplatsen bestäms av ledningen och den enda externa part som de anställda kan vända sig till är FN-organet Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) tribunal. Där står EPO i snitt för 30 procent av klagomålen.

Ingen av de i personalen som Ingenjören nått ut till har velat bli intervjuade, trots löfte om anonymitet. Inte heller fackets företrädare har vågat träda fram.
Den svenska delegationen i förvaltningsrådet leds av Patent- och registreringsverkets generaldirektör, Susanne Ås Sivborg.

– Vi har varit väldigt noga med att lyfta fram att relationen mellan de anställda och ledningen är viktig. Den har alltid varit konfliktfylld. Men de senaste åren har konflikten byggts på och det är absolut inte bra, säger hon.

Ledningen har föreslagit en rad reformer, bland annat strejkrätt, rätt till rehab och möjlighet att påverka sin löneutveckling. Sverige har stöttat förslagen, men enligt Susanne Ås Sivborg har implementeringen varit så dåligt att man i slutändan röstat emot flera av reformerna.

Hon påpekar dock att EPO:s arbetsrätt är stark och menar att problemen främst rör det sociala klimatet på arbetsplatsen. Hon varnar också för vad hon menar är en tillspetsad bild av situationen, präglad av partisk information och smutskastning.

Enligt Europeiska Patentkontorets ledning handlar konflikten mycket om de senaste årens reformer av en organisation som inte genomgått några större förändringar på 40 år. Förutom effektiviseringar har det tillkommit vad man kallar sociala reformer, där facket för första gången får en legal status i organisationens regelverk. Den största fackklubben, SUEPO, har dock ännu inte velat erkänna reformen, enligt en talesperson för ledningen.

– Delar av facket motsätter sig reformen, några av dem väldigt kraftigt. Men vi hoppas att de kommer att ansluta sig till reformen så småningom. Det finns klara förväntningar och krav från medlemsländerna om att den sociala dialogen ska förbättras. Men då måste båda sidor bidra till det, säger talespersonen.

Enligt Susanne Ås Sivborg kommer Sverige att fortsätta lyfta problemen i förvaltningsrådet, vars nästa möte hålls i december.
– Hur det sker och vad vi kommer att säga har vi inte bestämt än, säger hon.

Arvid Jurjaks