Förtroendekrisen värre än varslet?

Foto: Ericsson. Att ha arbetat på Ericsson är en merit i ditt cv och de förtroendevalda tror att de varslade hittar nya jobb.

Nästa vecka kommer Ericsson att meddela hur hela den aviserade nedskärningen med 3 000 jobb i Sverige ser ut. De förtroendevalda i Kumla och Borås tror att medlemmarna får nya jobb men talar om en förtroendekris inom företaget.

Foto: Ericsson. Att ha arbetat på Ericsson är en merit i ditt cv och de förtroendevalda tror att de varslade hittar nya jobb.

Nästa vecka kommer Ericsson att meddela hur hela den aviserade nedskärningen med 3 000 jobb i Sverige ser ut. De förtroendevalda i Kumla och Borås tror att medlemmarna får nya jobb men talar om en förtroendekris inom företaget. (Uppdaterad torsdag 10.34)

800 tjänster ska bort från Ericsson i Kumla och i Borås. Det är det första konkreta beskedet om hur de 3 000 jobb som företaget skär ner, kommer att fördelas över landet.

På Ericsson i Borås är Tony Josefsson, ordförande i akademikerföreningen ändå hoppfull om att hans medlemmar kommer att kunna klara sig bra även om de förlorar jobbet.

– Att ha jobbat på Ericsson är en bra merit och vi bor i en dynamisk region med god arbetsmarknad, säger han. Men det är klart att vi undrar hur det ska gå för dem som blir kvar. Är det här en hållbar lösning. De senaste årens många neddragningar har gjort oss litet frågande.

Från läckorna i september som talade om att hela produktionsanläggningen i Borås skulle bort är det nu alltså 460 anställda som kommer att varslas och omkring 175 som kommer att jobba kvar med industrialisering, mjukvaruutveckling och logistik. Ytterligare ett femtiotal har möjlighet att övergå i en annan verksamhet men hur många som kommer att tacka ja till det är oklart.

Även Lars Tolkstam, ordförande för akademikerna hos Ericsson i Kumla ser med tillförsikt på framtiden.

– Det är en relativt god konjunktur och vi har sett från de tidigare varslen att i alla fall ingenjörerna klarat sig bra.

För snart ett år sedan lade Ericsson ner en annan av sina produktionsanläggningar, den i Katrineholm. Totalt 384 personer varslades. 62 tjänstemän erbjöds senare anställning på Ericsson i Kista. Fram till oktober har 79 tjänstemän hittat nya jobb, 35 har börjat studera. Till det kommer 22 avtalspensionärer och en handfull som startade eget företag. 77 personer (35 tjänstemän och 42 kollektivanställda) letar fortfarande efter en lösning.

Under hösten har det blivit klart att de drabbade får del av medel från EU:s globaliseringsfond men eftersom de pengarna kom så sent finns det mesta kvar och Stefan Ryhov på Trygghetsrådet i Norrköping säger att de kan komma att användas för att hjälpa de 77 som finns kvar i omställningsprojektet som fortsätter maj ut 2017.

– Det har gått riktigt bra för medlemmarna, säger Robert Wahlström, ordförande för akademikerföreningen i Katrineholm.

Att vara med och förhandla och försöka hjälpa alla andra har dock lett till att Robert Wahlström själv ännu inte är riktigt säker på var han hamnar. Efter jul tänker han börja studera och sedan får han se.

– Det har varit ett intensivt arbete och jag har inte haft ro och energi att tänka på mig själv, men det ska jag göra nu. Jag är hoppfull inför framtiden

De som sägs upp i Kumla och Borås kan glädjas åt ett bra avgångspaket som ger dem möjlighet att tänka över vad de vill använda sin kompetens till.

– Bekymret nu är väl att det råder en förtroendekris på Ericsson, säger Lars Tolkstam, akademikerföreningen i Kumla. Man har försökt spara sig ur problemen men det har inte lyckats hittills och många anställda har tappat tilltron.

Den 8 december ska Ericsson klargöra hur resten av nedskärningen ser ut.

Jenny Grensman