Foto: Thinkstock/Bojan89.
Allt fler svenskar arbetar längre upp i åldrarna. Sedan rätten att få jobba kvar till 67 år infördes i Sverige i början av 2000-talet har andelen 66-åringar som arbetar fördubblats och var fjärde 69-åring har en inkomst från arbete.
Foto: Thinkstock/Bojan89.
Allt fler svenskar arbetar längre upp i åldrarna. Sedan rätten att få jobba kvar till 67 år infördes i Sverige i början av 2000-talet har andelen 66-åringar som arbetar fördubblats och var fjärde 69-åring har en inkomst från arbete.
Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att fler och fler väljer att fortsätta arbeta efter-65-årsdagen. År 2000 hade 22 procent av 66-åringarna en löneinkomst och 2015 hade andelen ökat till 43 procent. För 67-åringarna ökade andelen från 18 procent till 36 procent under samma period.
Även 68- och 69-åringarna som arbetar har ökat kraftigt. År 2015 hade mer än var fjärde 69-åring (26 procent) inkomst från arbete.
Det är fler män som jobbar längre upp i åldrarna, men ökningstakten är störst för kvinnor. Exempelvis ökade andelen 67-åriga kvinnor som har en inkomst från arbete från 14 procent år 2000 till 34 procent år 2015. Motsvarande ökning för män var från 23 procent till 39 procent.
Att en person har lön från arbete behöver dock inte innebära att man har en fast anställning eller arbete som huvudsaklig sysselsättning. Många kombinerar arbete och pension. Av de 67-åringar som hade löneinkomst 2015 hade nästan alla, 95 procent, också pension. Denna andel är ännu högre för 68- och 69-åringar. Storleken på lönen är inte heller särskilt hög. Exempelvis var medianvärdet 2015 för 67-åringar 79 000 kronor, vilket motsvarar cirka 6 600 kronor per månad före skatt.
Inkomsterna för 65–69-åringarna har dock ökat sedan millennieskiftet. Det är alltså inte bara fler som fortsätter att jobba i högre åldrar, man jobbar också mer.
Vilka är det då som väljer att jobba kvar efter 65-årsdagen?
Den höjda åldersgränsen för hur länge man har rätt att arbeta är den främsta orsaken till att fler arbetar längre enligt SCB-rapporten men det finns också andra reformer som kan ha påverkat. Bland annat handlar det om ett nytt pensionssystem och jobbskatteavdraget som innebär att personer som har fyllt 66 år betalar lägre skatt på arbete än de gjorde innan de fyllde 66 år. Skatten på arbete är också lägre än skatten på pension.
Rapporten från SCB visar att en längre utbildning också har stor betydelse. Av 66-åringarna som enbart gått grundskola hade 33 procent någon inkomst från arbete 2015 men bland dem med minst treårig utbildning på universitet eller högskola var andelen 59 procent.
En rapport som kom i januari 2017 från Linnéuniversitetet, To stay or not to stay. That is the question, visar att det ofta är den stimulans som arbetet ger som får äldre att jobba några år till. 90 procent av 65-plussarna som fortfarande jobbade (och ingick i studien) svarade att detta var det främsta skälet till att inte sluta arbeta.
Att det huvudsakligen inte är av ekonomiska skäl som äldre jobbar bekräftades också av studien från Linnéuniversitetet. Där fick deltagarna nämligen också svara på hur de skulle göra om de oväntat vann fem miljoner kronor. En klar majoritet av 65-plussarna som fortfarande arbetade svarade att en så stor vinst inte skulle påverka deras vilja att fortsätta arbeta. Bara 17 procent uppgav ett de skulle sluta jobba. Men kvinnorna var inte lika övertygade. 28 procent av kvinnorna svarade att med 5 miljoner rakt in på kontot var det färdigjobbat för deras del.
