Årets arbetsmiljöpris från Sveriges Ingenjörer går i år till Cecilia Österman. Hon har både forskat och utbildat i arbetsmiljöfrågor i många år. Lösningen för att få en bra arbetsmiljö på jobbet handlar om att arbetsgivare och anställda samverkar menar hon.
Årets arbetsmiljöpris från Sveriges Ingenjörer går i år till Cecilia Österman. Hon har både forskat och utbildat i arbetsmiljöfrågor i många år. Lösningen för att få en bra arbetsmiljö på jobbet handlar om att arbetsgivare och anställda samverkar menar hon.
Levipriset, uppkallat efter den svenska stressforskningens förgrundsfigur Lennart Levi, har delats ut av Sveriges Ingenjörer varje år sedan 2004 för att uppmärksamma och uppmuntra goda initiativ inom undervisning av arbetsmiljöfrågor på de svenska tekniska universiteten och högskolorna.
I år går priset till Cecilia Österman som har lång erfarenhet av sådant arbete. Från början halkade hon in på arbetsmiljöområdet av en slump. Som utbildad sjöingenjör tillbringade hon först många år till sjöss och närmade sig arbetsmiljöfrågorna bland annat på en kurs i asbesthantering. När hon klev i land efter 12 år utbildade hon sig till arbetsmiljöingenjör och arbetade först några år som skyddsingenjör med ansvar för arbetsmiljöutbildningar för personal och ledning på Muskö Örlogsvarv.
Efter några år gick Cecilia vidare till Arbetsmiljöverket och jobbet som teknisk inspektör. Nästa steg blev en doktorandtjänst på Chalmers och avhandlingen handlade om arbetsmiljöarbete inom sjöfarten. Som doktorand med erfarenhet från arbetsmiljöinspektioner blev Cecilia snabbt involverad i Chalmers interna arbetsmiljöutbildning. Hon fick förtroendet att både utveckla kurser och undervisa i arbetsmiljöfrågor för både studenter och anställda.
Arbetsmiljön på fartyg och inom akademin kan uppfattas som väldigt olika men det tycker inte Cecilia Österman.
Cecilia Österman
– Det är faktiskt inte så stor skillnad. Mycket arbetsmiljöarbete handlar om mellanmänskliga relationer. Sjöfarten är väldigt hierarkisk där de anställdas rang till och med manifesteras i deras kläder. Man kan redan på håll se på vilken nivå i hierarkin var och en befinner sig. Akademien saknar arbetsuniformerna men är trots allt en väldigt hierarkisk miljö, säger Cecilia.
Hon medger att risken för att dö är mindre på en högskola än på ett fartyg men att den okontrollerade arbetsbelastningen är större inom akademien.
– Där finns också en rad faktorer som försvårar arbetsmiljön på andra sätt än på ett fartyg. Det handlar bland annat om huggsexan om forskningsmedel som innebär att forskarna inte sällan konkurrerar med varandra för att få anslag. Meriteringssystemet kräver också att alla måste utföra arbetsuppgifter som de egentligen inte är lämpade för, säger hon.
Under åren på Chalmers kom Cecilia för första gången i kontakt med Prevent som då sökte efter någon som kunde hålla uppdragsutbildningar om arbetsmiljö inom sjöfart. Så småningom fick Cecilia uppdrag att hålla arbetsmiljöutbildningar även på arbetsplatser utan koppling till sjöfart. I dag, 10 år senare, är hon egenkonsult och erbjuder utbildningar för företag och organisationer i systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom är hon knuten till Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet.
– Jag får det bästa från två världar. Inom ramen för min tjänst får jag möjlighet att forska och vidareutveckla mig men jag gillar ju också rollen som världsförbättrare. Därför är jag så glad att jag också får undervisa.
Undervisningen för studenterna, chefer och anställda ger också värdefull input till forskningen.
– Det är jätteviktigt för mig att hör chefer och skyddsombud berätta vilka problem de stöter på. På så vis lär jag mig vilka frågor som behöver mer forskning och vilken kunskap som vi behöver sprida bättre.
Cecilia Österman ser tydligt att de psykosociala arbetsmiljöfrågorna hamnat mer i fokus och att verktygen är svårare att hitta än för det fysiska arbetsmiljöarbetet.
– Via skyddsronderna hittar man inte problem som handlar om hur man organiserar arbetet och hur man pratar till och om varandra på arbetsplatsen.
Cecilia välkomnar Arbetsmiljöverkets nya regler för att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön men ser en risk för att det leder till för stort individfokus.
– Föreskrifterna uppmanar till att kommunicera istället för att kompensera men arbetsbelastningen minskar inte för att anställda går kurser i mindfulness, Det har blivit ett väldigt stort individfokus med risk för att man skuldbelägger anställda som berättar om en ohållbar arbetsbelastning. säger Cecilia Österman.
Framgångsreceptet för att få en bra arbetsmiljö menar hon är chefer som inser att det är viktigt med samverkan och delaktighet.
– Många chefer frågar oroligt hur sent de kan vänta med att involvera medarbetarna. Då har man missat hela grejen. För att kunna fatta kloka beslut krävs mycket kunskap och den finns hos dem som arbetar med uppgifterna.
Cecilia minns en kommentar hon fick av en anställd på ett fartyg för många år sedan.
– Hon sa ”Jag jobbar gärna och jag jobbar gärna hårt. Men jag jobbar inte dumt”
Levipriset delas ut av Sveriges Ingenjörer den 15 oktober.
