När studiemedelssystemet förändrades för 16 år sedan höjdes fribeloppet och det blev möjligt att jobba mer. Resultat blev att vissa studentgrupper lånar mindre och jobbar så mycket att det påverkar studieresultaten. Andra gör precis tvärtom.
År 2001 förändrades det svenska studiestödssystemet. Lånen skulle betalas tillbaka snabbare men samtidigt höjdes inkomsttaket och det blev möjligt att jobba mer med fullt studiebidrag.
Förändringen har påverkat studenterna på olika sätt beroende på bakgrund och utbildningsval visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Kritik har framförts mot att förändringen av studiestödet har ökat snedrekryteringen.
De studenter som hade sämre grundförutsättningar för studier jobbar mer och låna mindre. Det handlar om studenter med lägre gymnasiebetyg, från hem utan studievana och studenter på utbildningar där man inte förväntades få höga löner.
Studenter med föräldrar som har studerat på högskola och som pluggade till yrken där de kunde förvänta sig höga löner gör tvärtom. De lånar mer och jobbade mindre för att snabbare kunna klara sin utbildning. De som inte jobbar hoppar också mer sällan av studierna.
Ingenjören har träffat Mattias Lind som pluggar första året på civilingenjörsprogrammet Informationsteknik på KTH i Kista. Han har sommarjobbat sedan han gick i högstadiet och nu jobbar han parallellt med sina högskolestudier som IT-tekniker på ett företag som gör el- och larminstallationer.
Han väljer själv hur mycket han vill jobba och när hand hade tentaperiod nyligen jobbade han inte alls under tre veckor.
– Vanligtvis jobbar jag 10–25 procent och efter skatt tjänar jag mellan 2000 och 5000 kronor i månaden, säger han.
Mattias kan räkna med en mycket bra arbetsmarknad och en bra lön och civilingenjör inom IT men han har valt att jobba för att kunna flytta hemifrån. Veckan innan han började på KTH lämnade han föräldrahemmet i Stuvsta och flyttade in i en andrahandslägenhet i Märsta.
– Om jag inte hade jobbat hade jag inte kunnat flytta. Under december får man bara hälften så mycket från CSN och med en hög hyra är det svårt att lägga undan pengar. Lönen är förutsättningen för att jag kan bo i egen lägenhet.
Mattias satsar på studierna i första hand och vill bli klar så fort som möjligt och om inte jobbar var så flexibelt skulle det vara svårt att kombinera. Varje vecka meddelar han sin chef när han kan jobba och sedan får han ett besked om när de vill att han kommer.
– Om man inte har ett lika flexibelt jobb som jag har kan det nog krocka med studierna. Det problemet hör jag att andra studenter har, säger han.
Mattias vet att det är ganska många i hans klass som jobbar extra. Butiksjobb verkar vara det vanligaste.
– De flesta jobbar nog främst på helgerna och trots att man inte missar några föreläsningar tror jag att det kan påverka studierna. Om man pluggar hårt hela veckorna och jobbar hela helgerna kan det blir tufft. Man måste få tid att vila någon gång, säger Mattias Lind
Att fribeloppet har höjts tycker Mattias är bra. Det ger möjlighet att jobba för de som vill.
– Att fribeloppet är högt gör det möjligt för fler, som vill och som har möjlighet att hyra en lägenhet, att flytta hemifrån, säger Mattias Lind.
Karin Virgin
Med tanke på att det enda näringslivet verkar vara intresserade av är arbetslivserfarenhet så är det väl ingen dålig strategi?