Lönerna för Sveriges Ingenjörers medlemmar steg mer under 2017 än under året innan visar den lönestatistik som släpps i dag. En förklaring kan var att fler ingenjörer har bytt jobb, framför allt inom industrin. Bristen på ingenjörer är också stor i flera branscher.
Näringslivet har länge talat om ingenjörsbrist i Sverige. Ändå har Sveriges Ingenjörer, fackförbundet som organiserar över etthundratusen yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer, bara kunnat se att lönerna stigit blygsamt över stupstockarna i löneavtalen.
Nu finns det tecken på att ingenjörsbristen börjar få effekter på lönerna. Förbundets löneenkät som har besvarats av 70 000 yrkesverksamma medlemmar visar att de så kallade nivåhöjningstalen har stigit mer under 2017 än under 2016. I klarspråk steg lönerna för de industrianställda civilingenjörerna med 0,9 procent under 2016 och med 2,3 procent under 2017. Inom tjänstesektorn steg lönerna för civilingenjörerna med 1,4 procent under 2016 och med 2,5 procent under 2017.
För högskoleingenjörer steg lönerna för 2017 med 2,7 procent, vilket är ungefär 1 procentenhet mer än året innan.
En förklaring till de högre löneökningarna, framför allt för ingenjörerna inom industrin, kan vara att fler bytte jobb under året, något som brukar ge en större löneökning än om man stannar kvar. Inom industrin gjorde 23 procent av ingenjörerna någon form av arbetsbyte under 2017, två procentenheter fler än året innan. Inom tjänstesektorn är rörligheten något mindre.
En annan förklaring bakom de högre lönerna för industrianställda ingenjörer kan vara att fler medlemmar där blev klara med sina löneförhandlingar före årsskiftet än året innan.
–Det är positivt att lönerna stiger men det är inga stora ökningar vi ser och vi tycker fortfarande inte att ingenjörerna får tillräckligt bra betalt. Med tanke på den avgörande betydelse som ingenjörerna har för företagens framgångar borde det synas mer i lönekuverten, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Medellönen för civilingenjörer inom privat sektor var 2017 53 780 kronor, för statlig sektor 47 320 och för kommun och landstingssektorn 45 880 kronor.
Medellönen för högskoleingenjörer inom privat sektor var 2017 43 820 kronor, för statlig sektor 40 660 kronor och för kommun- och landstingssektor 38 450 kronor.
Svarsfrekvensen på löneenkäten var 62 procent.
I dag finns lönestatistiken för Sveriges Ingenjörers medlemmar för 2017 tillgänglig på Saco lönesök.
5 kommentarer
Man bör ha i åtanke att inflationen minskat värdet på månadspengen även om den sägs öka. En ingenjör tjänar i mitt tycke alldeles för lågt om man jämför med värdet som skapas för motparten. I många fall är värdet miljontals och åter miljontals kronor. Och motparten har ofta inte bekymmer att betala en rättvis peng men enligt min erfarenhet är det ingenjörerna som inte vågar säga ifrån och värdera sina tjänster korrekt. Och till och med helt bortser från det jag nämnt, d v s värdet som skapas för motparten.
det relativa löneläge har försärats under läng tid för ingenjörerna. gruppen som hade den sästa utvecklingen under många år är just lärare, sjuksköterskor och civilingejörer. den största skillnaden mellan dessa tre grupper är att tappet har bromsat in för både lärarna och sjuksköterskor men så var det inte för civilingenjörerna. kan vi hoppas att den senste statistiken visar något annat eller kan det vara dags att göra något åt att vända trenden?
Hur ser löneökningarna för ingenjörer ut jämfört med övriga yrkeskategorier? Om övriga yrkeskategorier fick en löneökning på 2.5% så är 2.3% inte speciellt imponerande.
Hej! Lönegapet mellan ingenjörer och andra tjänstemän men också mellan ingenjörer och kollektivanställda ökar och har gjort så i många år. Det har Ingenjören skrivit om tidigare men vi tar snart upp frågan igen i samband med att statistiken uppdateras. Inom kort presenterar Medlingsinstitutet sin rapport för 2017 och där brukar dessa jämförelser finnas med. /Redaktionen
https://ingenjoren.se/2016/02/17/samst-loneutveckling-for-ingenjorer/ Såhär lät det tidigare. Så jag ställer mig skeptisk till att lönegapet har varit växande under många år.