Konferensknep – så får du publiken att lyssna

Trött på vetenskapliga konferenser där forskarna läser innantill, är dåligt förberedda och inte kan hålla tiden? Forskaren Lina Eklund samlade sina erfarenheter från mindre lyckade konferenser och formulerade tio budord till forskare som vill ha en publik som lyssnar.

Lina Eklund är naturgeograf och disputerade för tre år sedan. Både under doktorandtiden och nu som forskare deltar hon regelbundet på vetenskapliga konferenser. En del är väldigt bra medan andra är sämre.

–Ibland har jag rest hem med en känsla av att ha slösat både tid och pengar. Mindre konferenser tycker jag ofta fungerar bättre eftersom nätverkandet också är en viktig del av konferensen. När tusentals personer deltar i flera parallella seminarier blir det sällan riktigt bra, säger Lina Eklund.

Många forskare har inte heller förberett sina anföranden och när åhörarna inte orkar lyssna åker mobilerna upp. Droppen som fick Linas bägare att rinna över inträffade på en konferens förra våren då en forskare smällde upp hela sin forskningsartikel på den vita duken och läste innantill.

–Då började jag fundera över vad som är viktigt för att en presentation ska bli så bra att deltagarna lyssnar och lär sig något. Tankarna utmynnade i ett inlägg på min blogg förra sommaren.

Lina tycker att forskningskommunikation borde vara ett tyngre inslag i dokto-randutbildningen.

–I min egen doktorandutbildning bakades några moment in i ett par kurser och det är inte tillräckligt. Man behöver lära sig mer om hur man gör bra presentationer och jag skulle gärna se en kurs om just vetenskapliga konferenser. Den ska handla både om presentationsteknik men också hur man nätverkar på plats. Att knyta kontakter med andra forskare är viktigt för att konferensen ska vara värd både tid och pengar, säger Lina Eklund.

Lina Eklunds tio budord till dig som ska prata på en vetenskapskonferens

1. Din forskning är inte automatiskt intressant för alla. Det är extra viktigt att tänka på inför tvärvetenskapliga konferenser.

2. Anpassa ditt anförande till din publik. Många presenterar sin forskning som om åhörarna var deras forskningskolleger. Var medveten om att alla åhörare inte känner till ditt forskningsområde och försök att göra det intressant för fler.

3. Bestäm vilket syfte du har med ditt anförande. Vill du få feedback på din artikel? Säg det. Vill du ha kontakter med andra forskare, säg det. Tänk över hur du kan vara tillgänglig för att få kontakt med andra efter ditt anförande på konferensen och senare.

4. Undvik monologer. Försök att få ditt anförande att upplevas som en dialog även om du är ensam under presentationen. Det kan man exempelvis göra genom att ställa en fråga och svara på den själv. Det är ett knep som river ner barriären till publiken.

5. Ingen högläsning. Förbered ett manus men läs inte innantill och absolut inte din forskningsartikel rakt upp och ner. Det är bättre att prata fritt även om du glömmer något som du tänkt säga. Fler kommer att lyssna.

6. Engagera publiken och gör ditt framträdande till lite av en show. Det krävs inte mycket för att göra det lite mer spännande. Fundera på vad som funkar och träna innan. En enkel lösning är att visa bilder i presentationen och berätta om bilderna.

7. Var inte för högtravande. Din presentation handlar inte om att visa hur duktig du är. Man kan vara expert men ändå använda ett enkelt språk utan termer och uttryck som andra inte förstår.

8. Fundera över dina svagheter och jobba med dem. Är du inte van vid engelska, träna på det. Är du nervös, se till att ha en riktigt bra Powerpoint som stöd. Träna på din presentation innan du åker till konferensen.

9. Förminska inte dig själv. Be inte om ursäkt för något, exempelvis din dåliga engelska, att du visar ett diagram som är svårt att förstå eller att det är din första konferens som doktorand. Du hör hemma och är expert på det du ska prata om.

10. Håll tiden. Att dra över skvallrar om att man inte har förberett sig. Hinner du inte, prata inte fortare för att få med allt. Hoppa över och gå istället till slutklämmen.