FoU-projekt blir både mer produktiva och arbetsglädjen i dem blir större om man satsar på att utveckla samarbetet i teamet. Det visar en ny svensk studie av tekniska team.
Studien ”Teamlyftet FoU” genomfördes 2015–2017 och har delfinansierats av Vinnova och stöttats av IVA. I studien fick tre team från RISE Research Institutes of Sweden, Tekniska högskolan i Jönköping och avdelningen Industriell Produktion vid Lunds universitet stöd i att utveckla teamet under 7-13 månader.
Teamutvecklingen inleddes och avslutades med en mätning av hur bra teamen uppfattar att de är vad gäller samarbete och produktivitet. Mätningen gav en bild av teamens läge i 14 parametrar – alltifrån kommunikation, tillit och samsyn till förmåga att fatta beslut.
Efter den första mätningen fick teamen välja 3–4 områden som de vill bli bättre på. Vid 4–7 coachingmöten har de därefter fått stöd i att utvecklas på dessa områden och som team.
– I grunden handlar teamutveckling om att få fram potentialen i teamet, att se hur förmågorna hos medlemmarna kan utveckla teamet som helhet. Vi har sett systematiska effekter som samstämmer i alla tre teamen. Och när team får stöd så kommer förbättringen ganska fort, säger Carl Gunnar Bergendahl.
Han har själv en bakgrund på Chalmers och är den som lett studien.
Några av resultaten man fått fram är
• Ökad förståelse, tillit och samverkan samt bättre och enklare kommunikation. Man förstår varandra bättre inom teamet.
• Ökad samsyn kring vad teamet har för mål och strategier.
• Högre produktion av forskningsresultat, effektivare möten, effektivare framtagning av nya projektförslag och mindre insats för att lösa uppgifter.
• Ökat engagemang för kollegorna i teamet.
Studien visar också att teamutveckling har potential att öka hastigheten i FoU-arbetet.
En konkret effekt som två av teamen märkt är när man sökt ny finansiering.
– När man skulle söka pengar för nya projekt samarbetade man bättre. Det gjorde det enklare att utveckla ansökan och ta hem finansiering. Man formulerade sig skarpare, säger Carl Gunnar Bergendahl.
Vill du veta mer?
Kontakta projektledaren Carl Gunnar Bergendahl via mejl för att få rapporten: cgb@courego.se
Två viktiga delar i att förbättra hur teamen arbetat har varit dels att prata om teamets mål och vägen dit; dels att skapa ett teamkontrakt. I teamkontraktet har man kortfattat beskrivit hur man vill fungera som team och vad som är viktigt. Det kan vara allt från hur man vill fungera i vardagen – till exempel om man ska tillåta mobiler på möten, att man ska komma förberedd eller hur man vill kommunicera via mejl – till regler för publicering av forskningsresultat.
Diskussionen av gruppens styrkor och det man vill bli bättre på har också varit viktig. Om mätningen visar på ett lågt värde på kommunikation – vad ska man göra åt det?
– Det är viktigt att alla blir hörda och får ge sin bild. Ofta är det första gången som man fått göra det på ett neutralt sätt.
Kanske särskilt inom akademin behöver man tänka på sin personliga karriär, framhåller Carl Gunnar Bergendahl, men när teamet utvecklas blir kollegorna i teamet en resurs i den egna karriären.
Men teamutveckling är inget som kommer spontant inom till exempel industriforskningen utan det vardagliga arbetet med forskningen kommer alltid först.
– Därför behöver det vara en fråga för ledningen, att fånga den här möjligheten.
Om någon vill ta efter det här, hur ska man göra då?
– En röd tråd är kommunikationen. Bli uppmärksam på hur den fungerar i teamet. Och se hur ni fungerar som team och ha en diskussion om det. Teamledaren kan göra sin bild och teamet sin och sedan kan man se – har vi en samsyn? Vad har vi för potential i teamet och hur kan vi utveckla den?
Karin Thorsell
