Så påverkar din personlighet jobbet och karriären

Foto: Getty Images

Sympatisk, öppen eller extrovert – din personlighet har stor betydelse för hur du är, även på arbetet. Men när det gäller arbetsprestation är det ett personlighetsdrag som är viktigare än alla andra. 

Modeller som på olika sätt försöker sortera in oss i olika personlighetstyper väcker gärna vårt intresse. Det florerar alla möjliga modeller med färger och fyrfältare, mer eller mindre vetenskapliga.

Många av oss minns boken Omgiven av idioter som skapade en het debatt när den kom.

– Den boken blev en succé, även om den också blev hårt kritiserad. Det visar att det finns ett enormt intresse för vilken roll våra olika personligheter har på jobbet, konstaterar Sara Henrysson Eidvall, legitimerad psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi.

Går igenom forskningen

Floran av modeller – och att de inte alltid är baserade på forskningen – är också anledningen till att hon tillsammans med forskarna Sofia Sjöberg och Anders Sjöberg bestämde sig för att skriva boken Personlighet i arbete. 

Sara Henrysson Eidvall är legitimerad psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi.

I boken går de igenom forskningen på området för att ta reda på svaret på frågan: Vad säger forskningen om personlighet och vilken betydelse har det i arbetslivet?

– Det finns en gedigen forskning på området och vi vill förmedla den kunskapen och göra den mer begriplig för arbetslivet, förklarar hon.

Personlighetsdragen som formar oss

Boken tar sin utgångspunkt i Femfaktormodellen som beskriver hur våra personligheter är sammansatta av fem personlighetsdrag: målmedvetenhet, sympatiskhet, öppenhet, extraversion och känslomässig instabilitet.

Vi har alla mer eller mindre av alla de olika personlighetsdragen och lite förenklat kan man säga att personligheten skapas av samverkan mellan de drag man har mer eller mindre av. Dessa olika personlighetsdrag ökar sannolikheten för hur vi agerar på jobbet.

– Att vi är olika och presterar olika på jobbet, det känner vi alla till. Vissa jobbar på, är noggranna och når sina mål, medan andra chillar mer och tar genvägar i jobbet. Och det är våra personliga egenskaper som till stor del gör att vi skiljer oss åt, förklarar Sara Henrysson Eidvall.

Femfaktormodellens personlighetsdrag

Varje faktor består av en skala där varje individ kan ha mer eller mindre av just det draget:

  • Målmedvetenhet (conscientiousness)
  • Sympatiskhet (agreeableness)
  • Öppenhet (openness to experience)
  • Extraversion (extraversion)
  • Känslomässig instabilitet (neuroticism)

Och det finns ett personlighetsdrag som är viktigare än alla andra när det gäller arbetsprestation. Det är målmedvetenhet.

– Du är på jobbet för att du ska åstadkomma något. Att vara målmedveten och plikttrogen underlättar i alla typer av jobb, du får helt enkelt mer gjort, poängterar Sara Henrysson Eidvall.

Får saker gjort

Målmedvetenhet innebär att du är ordningsam, plikttrogen, disciplinerad och prestationsinriktad. Personer med en hög grad av målmedvetenhet ser med andra ord till att utföra sina arbetsuppgifter i tid.

Ett utmärkande drag är att de dessutom har en förmåga att driva sig själva, även när de inte känner sig motiverade.

– De är bra på att stå emot distraktioner. Även om de inte känner motivation här och nu och hellre skulle vilja ta en fika i solen, så ser de ändå till att jobbet blir gjort. Sen kan de ta sin kaffepaus, säger Sara Henrysson Eidvall.

Förväxlas med intelligens

En målmedveten personlighet är alltså en styrka i arbetslivet, men trots det är det ofta en helt annan personlighet som brukar lyftas fram som en framgångsfaktor i jobbsammanhang – personlighetsdraget extraversion. 

En extrovert, utåtriktad och social personlighet med mycket energi väcker ofta stort intresse i exempelvis en rekryteringssituation. 

– Extraversion förväxlas ofta med målmedvetenhet och intelligens. Men att man är extrovert är inte samma sak som att man får saker gjorda, konstaterar Sara Henrysson Eidvall. 

Det finns egentligen endast två typer av jobb där det är en fördel att vara extrovert. Det är i rollen som chef och som säljare.

– Som chef behöver du utstråla energi, kraftfullhet och kunna kommunicera med många olika människor. Där är det en styrka att ha mycket av personlighetsdraget extraversion.

Mer känslig för stress

Det personlighetsdrag som man kanske inte vill se hos en chef är för mycket känslomässig instabilitet. Har man en hög grad av känslomässig instabilitet så kan man vara extra lättstressad och reagerar starkt på hot och risker. Det gör att man har lätt att tappa humöret och ta ut sin frustration eller oro på andra. 

En chef som visar mycket av känslomässigt instabilitet kan dessutom skapa osäkerhet hos medarbetarna – är chefen på gott humör idag eller riskerar jag att få en utskällning? I en organisation riskerar detta att leda till en rädsla för att göra fel, säga vad man tänker eller pröva nya idéer.

– Känslomässig instabilitet i ledarskapet kan göra att medarbetarna blir rädda och försiktiga i sitt agerade.  Är man ledare och har mycket av detta personlighetsdrag kan det ha ett stort värde att träna sig i att hantera det, poängterar Sara Henrysson Eidvall.

Styrka i teamarbete

När det gäller personlighetsdraget sympatiskhet så är det en styrka när man exempelvis jobbar i team. En sympatisk personlighet präglas av värme, ärlighet och samarbetsvilja. Gruppens bästa kommer först och man söker inte konflikt.

Frånvaron av sympatiskhet är däremot sämre för arbetsprestationen och organisationen som helhet. Då sätter man sig själv före gruppen och det kan till och med leda till kontraproduktiva beteenden där man motarbetar organisationens intressen och kanske till och med förstör, mobbar eller stjäl pengar, tid och resurser för sin egen vinning.

– Frånvaron av sympatiskhet kan ofta innebära att man kör sitt eget race. Man säger alltid vad man tycker och är inte intresserad av att vårda relationer. Den här personligheten hänger ihop med en benägenhet att vara oärlig mot både kollegor, medarbetare och organisationen som helhet och något man bör se upp med.

Förmåga att tänka utanför boxen

I samarbete med andra är även öppenhet ett viktigt personlighetsdrag. En öppen person är nyfiken, kreativ och intresserad av att lära sig nya saker. Den personligheten gillar att se saker ur olika perspektiv, är intresserad av att förstå hur andra tänker och är bra på att lösa problem. 

Har man lite av öppenhet i sin personlighet har man svårt att ”tänka utanför boxen”.

– Öppenhet är viktigt i arbeten där man behöver vara kreativ och kunna se saker ur olika vinklar. Det spelar också roll i samarbete med andra, att man är nyfiken, vill lära sig och är öppen för det som händer runt omkring en.

Varför är det då viktigt att ta hänsyn till personlighet i arbetslivet? 

– Vi ska naturligtvis inte diagnostisera våra kollegor, däremot är det viktigt att vara ödmjuk och ha respekt för att vi alla är olika och reagerar olika på samma situationer, säger Sara Henrysson Eidvall. 

På ett personligt plan är det viktigt att förstå hur du påverkar andra med din personlighet. Har du hög grad av sympatiskhet kanske du har svårt att säga ifrån och stå upp för dig själv. Är du känslomässigt instabil behöver du kanske se till att du har verktyg att hantera din stresskänslighet. Ta inte på dig mer arbete än du mäktar med och inse att du kanske har ett större behov av träning, vila och återhämtning än andra. 

Personlighet kan också vara bra att ha med sig när man jobbar med sin karriärutveckling. Vilka typer av jobb passar dig och din personlighet bäst? 

– Det är också viktigt att förstå att personligheten är relativt stabil. Därför är vi exempelvis inte särskilt mottagliga för feedback kopplat till hur vi är som person, vi kan inte ändra på den vi är. Däremot kan vi hitta sätt att hantera vår personlighet. Att arbeta och samarbeta är att anpassa sin personlighet efter rollens krav, påminner Sara Henrysson Eidvall.

Kan vara viktigare än erfarenhet

Inom rekrytering är det idag vanligt med olika typer av personlighetstester som ett led i urvalsprocessen. Sara Henrysson Eidvall tycker att ett personlighetstest ofta kan vara mer rättvisande och objektivt än en intervju när det handlar om att bedöma en persons lämplighet för jobbet. Personlighet kan till och med vara viktigare än utbildning och erfarenhet när man jämför olika jobbkandidater, poängterar hon.

– Personlighet spelar roll i hur vi är och vad vi gör på jobbet. Det räcker inte med en examen från KTH för att prestera bra på jobbet. Det som skiljer olika personer i hur bra de utför sitt jobb är personlighet och intelligens, säger Sara Henrysson Eidvall.

8 kommentarer

  • Ingrid Almgren

    ”Allt är inte guld som glimmar”. Jag har förmånen att vara dubbelakademiker inom dels en teknisk dels en biovetenskaplig akademisk disciplin; jag arbetar för närvarande inom den först nämnda disciplinen medan den sistnämnda innehöll ämnesområden där jag kom i kontakt med just precis ”Big Five”. Hur många känner till att man t ex har olika tillvägagångssätt att använda och värdera statistiska analyser inom olika akademiska discipliner? Ex) Ett specifikt numeriskt värde som för en civilingenjör inte skulle ses som en korrelation mellan två variabler kan för en socialpsykolog däremot tolkas som korrelation mellan två variabler; dvs de olika akademiska disciplinerna använder statistisk olika. Nämnas kan också hur man väljer att ange värdet för probabilitet. Samma faktiska numeriska värde kan alltså betyda helt olika saker inom olika akademiska discipliner. Så snart vi blandar in faktorn ”människa” eller ”liv” i våra analyser börjar det hela bli mer än skakigt, menar jag…
    Jag är ytterst tveksam till det jag uppfattar som ett ”mode” på arbetsmarknaden, där mångfald och personlighetstyp ska tillåtas konkurrera ut faktiska meriter såsom utbildning, arbetslivserfarenhet och verifierade utförda uppgifter, alltså faktiska resultat. Jag anser att nuvarabde utveckling på arbetsmarknaden riskerar att försätta Sverige på ett lutande plan gällande kompetens, utveckling och därmed ytterst förmåga, något jag tror är farligt för hela vårt samhälle.

    14 september 2024
    • Susanne Laberg

      Håller med dig i allt. Jag ser också denna risk

      24 oktober 2024
  • Håkan

    Det som det här belyser är att chefer och ledare behöver vara mer respektfulla, förstående och accepterande mot olika personlighetstyper, och ha åtminstone grundläggande kompetens inom området. Vi vill ju inte sortera ut personer bara för att vi inte klarar av att hantera deras personlighet om de är personer som skulle göra ett bra jobb och leverera värde till företaget. Att göra personlighetstester går ju helt emot värderingen att vara öppna för mångfald, och där tror jag många företag kan förlora väldigt bra medarbetare om de förlitar sig på personlighetstester.

    13 september 2024
  • Torbjörn

    Det intressant här är att den seriösa forskningen kring ”Big 5” hävdar att dragen i sig (trots att namnen i viss afall är värdeladdade) är vare sig positiva eller negativa, men det här talas om att en faktor (eller två) ska vara helt avgörande för hur man fungerar på arbetsplatsen.

    Frågan jag ställer mig då är ifall det här ändå inte är samma trams som alla andra självskattningar och ”personlighetstester” som sålts genom åren.

    Bara för att det är löst baserat på seriös forskning och använder samma ord betyder det inte att det har något värde som predikator.

    12 september 2024
  • L

    Hej,
    Förstår inte vetenskapen bakom detta. Som någon nämner kan personlighet variera beroende på situation eller hur en person mår just den dagen. Lite märkligt att en ingenjörsexamen från exempelvis KTH inte indikerar målmedvetenhet och intelligens i sig? Från andra legitimerade psykologer har jag hört att personlighetstest är ett påhitt så förvånad över att detta fortsätter användas som ett seriöst verktyg. Hur kan ett frågeformulär märka av en persons personlighet och intelligens mer än att få träffa personen live? På jobbet handlar det om att kunna samarbeta med olika personligheter men där kunskapen räknas. Ska alla vara exakt likadana på en arbetsplats? Värdelös artikel

    12 september 2024
  • Robban

    På ett sätt stämmer det här överens med min erfarenhet, men samtidigt är vi ofta komplexa som människor. Jag är ibland mycket målmedveten. Vid andra tillfällen och sammanhang – inte så värst. När jag är stressad så är jag introvert, annars kan jag vara extrovert o s v. Kan personlighetstest fånga upp det?

    12 september 2024
  • Sura Ingenjören

    Jag skulle vilja fråga Sara hur hon ser på personlighetstester baserade på självskattningsformulär tolkade av en rekryterare helt i avsaknad av högre utbildning

    06 september 2024
    • Håkan

      Bra poäng! Jag har själv deltagit i åtminstone tre olika typer av personlighetstester under åren, och kan konstatera att den som sitter och tolkar dessa inte har någon egen kunskap om testernas teoretiska grund. Det är någon rekryterare eller linjechef som själv inte har psykologiutbildning, och förlitar sig helt eller nästan helt på att de kan använda resultatet på rätt sätt.

      13 september 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Ingenjörer trivs bäst på tredje jobbet

Ingenjörer trivs bäst på tredje jobbet

Unga ingenjörer trivs bra när de kommer ut i arbetslivet. Men allra bäst är det på tredje jobbet. Det visar resultaten från Ingenjörsbarometern.
Fler artiklar