Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningSju miljarder fattas för högre utbildning

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare.

Samtidigt som lärosätenas kostnader för grund- och avancerad nivå har fördubblats sedan läsåret 1994/95, har ersättningen från staten inte hängt med. Framför allt beror detta på att staten tillämpar ett schabloniserat effektivitetsavdrag, hävdas i en ny rapport från Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare.

Läsåret 1994/95 ändrades systemet för kostnadsersättning till högskolan. I rapporten Systemfel i kunskapsfabriken (Sulf) av Karin Åmossa jämförs hur ersättningen för högskolornas undervisning har utvecklats fram till 2016. Den visar att de flesta utbildningsområden skulle behöva resurshöjningar med 30 till 50 procent för att komma tillbaka till den nivå som gällde på 1990-talet.

Karin Åmossa, Sulf

– Det enda utbildningsområde som inte har tappat resurser är humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT). Det beror dock på att dessa från början låg på en sådan låg nivå att staten vid ett flertal tillfällen gjort extra satsningar för dessa utbildningsområden, säger Karin Åmossa. Fortsätter utvecklingen som hittills kommer även HSJT att drabbas av tydliga resursminskningar.

Det finns flera orsaker till att ersättningarna urholkats men den enskilt viktigaste är att staten ställer samma krav på effektivisering av högskolans undervisning som man gör på andra statliga verksamheter. I den privata sektorn effektiviseras produktion och verksamhet kontinuerligt med hjälp av ny teknik och motsvarande produktionsvinster bör även staten dra nytta av.

För många statliga verksamheter stämmer detta. Precis som vi sköter bankärenden själva hemma vid datorn, har också många av våra kontakter med statliga myndigheter, till exempel Skatteverket och Försäkringskassan, flyttat över till nätet. Men det gäller inte högre undervisning menar Karin Åmossa. Studenterna har fortfarande ett stort behov av kontakt med sina lärare.

– Antalet studenter har ökat och många av dessa kommer från studieovana miljöer. Det är bra att rekryteringen breddas men det betyder också att fler är i behov av särskilt stöd. Undervisningen idag kräver alltså mer resurser per student än den gjorde 1995, säger Karin Åmossa.

I rapporten föreslår man bland annat att lärosätena ska sluta att vara överdrivet försiktiga i budgeteringen och inte spara pengar i onödan. Men det enskilt viktigaste kravet är att slopa produktivitetskravet för den högre utbildningen.

– Det har gått bra att göra det för yrkeshögskolan. Där har man ansett att undervisning inte kan kombineras med ett sådant krav, säger Karin Åmossa. Det kravet passar minst lika illa på högskolorna.

Hon är också kritisk till att den sittande resursutredningen, som ska presentera sitt slutbetänkande i början av december, inte har fått i uppdrag att se över det så kallade produktivitetskravet.

– Det är väldigt konstigt och det gör att jag inte heller har så stor förhoppning på en eventuellt ny regering. Det här är ett systemfel som vi ser det och ett systemfel som rimmar väldigt illa med de höga kvalitetskrav som högskolan borde ha.

Jan Fröman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?